I det inglasade grupprummet på biblioteket lyser flitens lampa. På bordet ligger en stor hög med tomma A4 som snart ska fyllas med blyerts.
– Okej, nu ska ni få en utmaning. Jag vill att ni skriver en text genom att bara använda ord som börjar på S, säger Lina Stoltz och knappt är meningen slut innan tystnaden lägger sig och det enda som hörs är stift mot papper. De har tre minuter på sig.
– Kom ihåg att inte tänka så mycket, bara skriv.
En av de som genast slänger sig över pappret är Tyra Sintorn, 13. Hon skriver mycket, men mest i skolan.
– Det är kul, för att man själv får välja exakt hur allt ska vara i berättelsen, säger hon.
Minna Stenberg, 13, sitter i andra änden av bordet. Hon har skrivit berättelser – redan innan hon själv kunde skriva.
– När jag var liten hittade jag på berättelser och så fick mamma och pappa skriva ned dem. Och så ritade jag bilder och framsidor, säger hon.
Minna läser mycket, och tror att det är delvis därifrån hon fått skrivintresset.
– Om man tycker om att läsa då vill man skriva eget också. Jag skriver fantasy, om någon som kommer till en annan värld genom en portal.
Lina Stoltz är ungdomsförfattare sedan tjugo år tillbaka och tycker att just skrivcirklar och kurser är ett väldigt bra sätt att komma igång som författare.
– Jag har vuxit upp med en författarpappa, och för mig var den förebilden väldigt viktig. Som tonåring drömde jag om att bli skådis eller fotograf, men för mig kändes det som helt omöjliga yrken. Författare kändes greppbart och rimligt, för det fanns i min närhet. Såna här kurser är bra för man får träffa andra som också skriver, kanske träffa en författare som kan svara på frågor. Själva skrivandet är en sak, men att ta sig fram i branschen är något helt annat.
Förutom författare har hon också arbetat som lärare, därav intresset för ungdomsskildringar.
Hur är det att skriva om och till barn och ungdomar när man inte själv tillhör den målgruppen?
– Jag har ju själv varit barn och tonåring. Jag tänker att om vi bara skulle skriva om det vi själv har erfarenhet av så skulle inte så många böcker bli skrivna. Det handlar om att titta, observera, lyssna, se hur andra beter sig. Vissa detaljer kan jag hämta från mina egna barn, säger Lina Stoltz.