Unga och kvinnor lämnar kommunpolitiken

Ungefär var sjätte av landets kommunpolitiker har lämnat sina uppdrag under de senaste mandatperioderna. Vanligast är att unga och kvinnor hoppar av kommunpolitiken. Unga, kvinnor och utrikesfödda är också underrepresenterade i kommunfullmäktigeförsamlingarna i landet.

Anna Bogren Dalberg tillsammans med dottern Astrid, sonen Isak och maken Mikael. Innan Anna började sitt politiska engagemang pratade hon och hennes man igenom saken. ”Det hade inte gått annars. Man måste prata klart hemma först”, säger hon.

Anna Bogren Dalberg tillsammans med dottern Astrid, sonen Isak och maken Mikael. Innan Anna började sitt politiska engagemang pratade hon och hennes man igenom saken. ”Det hade inte gått annars. Man måste prata klart hemma först”, säger hon.

Foto: Jens Ökvist

PITEÅ2013-04-02 06:00

Under de senaste mandatperioderna har ungefär var sjätte kommunfullmäktigeledamot i landet hoppat av sitt uppdrag innan perioden är slut. Det framgår i en rapport SCB presenterade för några veckor sedan. Mandatperioden 2006 till 2010 hoppade 16,7 procent, eller 2 185 av landets 13 078 folkvalda kommunpolitiker av sina uppdrag. Mandatperioden 2002 till 2006 var siffran nästan identisk, 16,3 procent.

Tittar man lokalt på innevarande mandatperiod, fram till 1 januari 2013, har 12 personer lämnat kommunfullmäktige i Piteå. I Älvsbyns kommun har sju personer hoppat av, i Arvidsjaur är den siffran sex personer och i Arjeplog 12.

38 procent
De som står för flest avhopp i landet som helhet är unga människor och speciellt unga kvinnor. 2006 till 2010 var 38 procent av kommunpolitiker som lämnade sina uppdrag 18-29 år, 41 procent av kvinnorna och 36 procent av männen. I åldersgruppen 30 till 49 år lämnade 21 procent sina uppdrag, 17 procent av männen och 22 procent av kvinnorna. Man kunde bland annat se att förtroendevalda med barn hoppade av i större utsträckning än förtroendevalda utan barn. Kvinnor med barn hoppade av i större utsträckning än män med barn.

Livsförändringar
Enligt SCB-rapporten kan man inte se några geografiska skillnader som kan förklara avhoppen. Inte heller verkar det handla om missnöje mot exempelvis sammanträdestider och maktstrukturer eller andra faktorer kopplade till politiken i sig. I stället är det främst livsförändringar som familjebildning, flytt och förändrad arbetssituation som gör att människor väljer att lämna sina politiska uppdrag - förändringar som händer främst unga människor.

Färre ledamöter
Rapporten slår fast att snedfördelningen av avhoppen gör att kommunfullmäktigeförsamlingarna i landet är mindre representativa i slutet av en mandatperiod än i början. Avhoppen resulterar även i att antalet kommunfullmäktigeledamöter i landet minskar då det inte finns ersättare som kan fylla alla de platser avhopparna lämnar efter sig.

SCB-rapporten visar också att 60 procent av de unga som satt i kommunfullmäktige 2006 hade lämnat sina uppdrag efter valet 2010.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om