Lilla Aisha Omar, tio månader gammal, snusar sött i sitt babyskydd. Mamma Alaa Istanboly var gravid när hon flydde kriget och den totala förödelsen i Aleppo, Syrien, tillsammans med sin man Mohammad Omar.
Efter en mödosam flykt kom de till Sverige i slutet av september 2015. Nu har de fått uppehållstillstånd – och blivit kommunplacerade i Piteå.
– Vi bodde på flyktingförläggningen i Överkalix förut, men har hört så mycket gott om Piteå att vi bad att få bli placerade här, berättar Mohammad Omar.
Det var en begäran som Migrationsverket hörsammade, särskilt som Piteå poängterat att man inte bara är beredd att ta emot flyktingar, utan också med ljus och lykta söker efter nya Pitebor.
För att målet på 43 000 invånare år 2020 ska kunna nås, krävs nämligen att fler än i dag flyttar in och då betyder de flyktingar som vill bosätta sig här mycket.
Den lilla familjen känner sig både trygga och välkomna här i Piteå och hoppas kunna bygga sig en framtid här. En trygg uppväxt för barnen, är särskilt viktigt.
– Vi är så glada att vi överlevde flykten och väldigt, väldigt tacksamma och glada över att ha hamnat här i Piteå, där människorna är så vänliga och snälla, säger Alaa Istanboly.
Hon var som sagt gravid då de flydde från det sönderbombade och krigshärjade Aleppo och otroligt lycklig, inte minst för lilla Aishas skull, att de klarade den flera veckor långa flykten.
Många andra, som påbörjat samma resa, dukade under där på Medelhavet. Något det unga paret är väl medvetet om. Och det kunde ha varit de.
– Vi åkte i en liten gummibåt avsedd för 15 personer mellan Turkiet och Grekland, men vi var 75 personer ombord. Det var hemskt, säger Mohammad Omar.
– Jag var så rädd, så fruktansvärt rädd, fyller Alaa i.
Nu vågar hon le igen. Känner sig trygg och förväntansfull inför framtiden, en framtid som började för en vecka sedan i en lägenhet på Klubbgärdet.
– Piteborna är så snälla, när vi flyttade in kom grannen genast över och hälsade oss välkomna, säger Mohammad.
Hemma i Syrien studerade han på universitetet och jobbade extra som matematiklärare. Och lärare skulle förstås gärna bli, men inser att det kan bli svårt i ett helt nytt land, i alla fall till att börja med.
– Jag kan jobba med vad som helst, bara jag får ett arbete, konstaterar han.
Men först blir det studier vid SFI, svenska för invandrare, både för honom och för Alaa. Språket är ju en förutsättning för framtiden. Och en framtid, det tänker de sig i Piteå.