UNG har pratat med Erik Brännström och Adam Carlsson, för att reda ut begreppen.
De är båda ungdomsledare inom kyrkan. Man behöver bara vara 16 år för att rösta i kyrkovalet, det är alltså det första valet man som ung får delta i.
Valet har länge haft ett väldigt långt valdeltagande, 2009 var det bara 11,8%. Bland ungdomar är siffran ännu lägre.
Attityden bland unga växlar mest mellan att man inte vet vad det är eller hur det går till, att man inte är intresserad eller helt tar avstånd från kyrkan. Det låga valdeltagandet bland unga hänger ihop med att många är medlemmar i kyrkan sedan dopet utan att vara troende eller aktiva inom kyrkan. Men för Erik och Adam är kyrkan en del av vardagen.
– Jag är aktiv inom kyrkan för att jag är troende förstås, men också för att det är en så fin gemenskap, berättar Erik.
– Ofta känns det som en enda stor familj, inflikar Adam.
Hur påverkar kyrkan?
Det finns inget direkt arbete för att öka just valdeltagandet bland unga, men kyrkan arbetar däremot generellt med att öka sin verksamhet för ungdomar. För unga inom kyrkan är det också en valfråga enligt Adam, eftersom de olika nomineringsgrupperna fokuserar olika mycket på ungdomar.
Många undrar om bör man rösta även om man inte är troende.
– Kyrkan påverkar alla mer eller mindre - även om man inte går på gudstjänster - genom dop, bröllop och begravningar. Och så betalar man ju kyrkoavgiften om man är medlem i kyrkan. Så att vara med och besluta om hur kyrkan ska styras tycker jag är bra, även om man inte är troende, säger Erik.
Även om varken Erik eller Adam är väldigt intresserade av just politiken inom kyrkan, utan mer av kyrkans arbete, tänker de rösta för att vara med och påverka.
Frågan om hur mycket kyrkan ska satsa på arbete med ungdomar är förstås inte den enda valfrågan. Det finns heta frågor där nomineringsgrupperna Sverigedemokraterna och Frimodig kyrka sticker ut från mängden. Dessa är till exempel om Svenska kyrkan ska fortsätta viga samkönade par och om kyrkan ska hjälpa gömda flyktingar.