Ibland hinner Hansi Gelter med att fånga en rödvingetrast på bild.
Naturföretagaren Hansi Gelter har många strängar på sin lyra. Många känner igen honom för hans engagemang i Piteå skärgård där han bland annat kört båttaxi och anordnat sälsafari. Inte lika många känner till hans stora fågelintresse och få vet att han under flera års tid spelat in rödvingetrastens sång och kartlagt dess dialekter.
Det var i början av 80-talet, när Hansi utbildade sig till biolog i Uppsala, som han började intressera sig för rödvingetrastens sång och visade det sig, olika dialekter.
– Då på den analoga tiden gick jag runt i Uppsala i ett område som heter Nosten med en glasfiberparabol och en rullbandspelare av märket Nagra.
Numera är inspelningarna digitala. När Hansi Gelter började i början av 80-talet gick han runt med en rullbandspelare och en glasfiberparabol.
Området var omkring två gånger tre kilometer stort och här kunde han så småningom fastställa två olika dialekter. Detta genom att jämföra sonogram, som är en slags bild av ljudet.
Rödvingetrasten har enligt Hansi två läten, en rylande del och en tjattrande, där skillnaden sitter i den rylande delen som är mer melodisk. Det är också i den rylande delen som de olika dialekterna kan uttydas.
Hos rödvingetrasten är det bara hannen som sjunger. Sången har två syften, det ena är för att markera och hålla revir och det andra är för att locka till sig honor. På Renön finns så vitt Hansi vet en dialekt. Reviren är desto fler.
– Här finns ett revir och där ett annat och där på andra sidan vägen finns ett tredje, säger Hansi och sveper ut med armen.
Han planerar att ta reda på om det på angränsande Nötön finns en annan dialekt än den på Renön.
Hansi Gelter har spelat in och märkt ut rödvingetrastens sång på Renön.
Hansi berättar att till Piteå kommer rödvingetrasten i mitten på april. Först på plats är de äldre hannarna som vet var de bästa reviren finns. Lite senare anländer de yngre hannarna. I mitten av maj kommer honorna.
– De flyger runt och väljer bland hanarna. Den som sjunger mest och bäst väljs först. Mycket sång vittnar om ett bra revir där det finns gott om mat. Fåglar i ett bra revir behöver bara göra korta avbrott i sången för att hitta mat. Fåglar i revir med mindre mat måste göra längre avbrott i sången för att leta insekter och maskar.
Han pekar på en dikesremsa och förklarar att här finns det gott om mat för en rödvingetrast.
På Renön finns många rödvingetrastrevir men alla har samma dialekt.
Varför har då rödvingetrasten olika dialekter?
– Det handlar om att undvika inavel och utavel. Inavel handlar om att fåglar som är släkt inte ska para sig. Utavel innebär att en fågel som till exempel häckar i Abisko inte ska para sig med en fågel som hör hemma i Uppsala. Detta för att fåglar från norr klarar av livet i norr medan fåglar från söder är anpassade för sydligare levnadsförhållanden.
Sedan 2006 bor Hansi Gelter på Renön. För några år sedan återupptog han inspelningen av rödvingetrastens sång och för en tid sedan återvände han till Nosten i Uppsala och gjorde detsamma. Han har också spelat in en hel del i Abisko.
De nya inspelningarna är digitala och det gamla materialet har han digitaliserat. Sammanlagt har han 2 500 inspelade ljudfiler.
Numera är inspelningarna digitala. När Hansi Gelter började i början av 80-talet gick han runt med en rullbandspelare och en glasfiberparabol.
– Jag har som pensionärsprojekt att skriva en bok om det här, säger han.
Hansi Gelter må vara expert på rödvingetrastens sång men han kan en hel del om andra fåglars läte också.
– Jag känner igen vartenda ljud jag hör häromkring och kan väl särskilja omkring 200 fågelläten. Det där var till exempel en enkelbeckasin, säger Hansi och riktar blicken mot havet.