Under åren 2007 till 2011 avsatte regeringen drygt 3,5 miljarder i en psykiatrisatsning. Syftet var att på olika sätt förbättra både vård och vardag för den som är psykiskt sjuk.
Landsting och kommuner har kunnat söka pengar från avsatta medlen. Nu när perioden är slut visar det sig att två miljarder aldrig använts.
- Det finns flera orsaker. En skulle kunna vara att regeringen har varit för ambitiös och trott att landsting och kommuner kan genomföra mer verksamhet än de kan, säger Michael Kramer, utredare på Statskontoret.
"Projektträngsel"
Han tror även att man underskattat svårigheterna och den tid det tar att starta verksamheten. Ett annat problem har varit det Michael Kramer kallar för "projektträngsel".
- När det handlar om utbildning för personal i landsting och kommuner i hur de ska bemöta personer med psykisk funktionsnedsättning har det varit många projekt som riktar sig till samma målgrupp.
Bulken av miljarderna har varit avsedda för vården men den del där minst pengar gått åt handlar om att hitta sysselsättning till personer med psykisk funktionsnedsättning.
- Det handlar om att man inte kunnat hitta arbetsgivare som kunde erbjuda platser, säger Michael Kramer.
Åtta miljoner
Norrbottens län har fått cirka åtta miljoner kronor från psykiatrisatsningen de senaste tre åren. Förutsättningarna för att få medlen var att kommuner och landsting ska samarbeta.
- I stort sett har vi kunnat använda upp det belopp som vi fick, vi får nog betala tillbaka litegrann, säger Eva-Lena Lundberg, metodutvecklare för landstinget och Kommunförbundet.
Bland annat har kommunerna och landsting tillsammans haft ett projekt för att utbilda personal så att kommunens personal kan gå in och stötta i landstingets verksamhet och tvärt om. En del av medlen har gått till att stötta olika brukarorganisationer.
- Vi har också utbildat instruktörer i hur man hanterar hot och våld som sedan utbildat vidare på sina arbetsplatser.