Akademikerförbundet SSR har drivit rättsfall för att få insyn i beslutsalgoritmer. "I teorin ska de lagar vi har räcka för att ge oss insyn och kunna få förklaringar till besluten. I praktiken gör de inte det", säger chefsekonom Simon Vinge.
Liksom kommunala nämnder i dag delegerar beslut till tjänstemän, ska vissa beslut kunna fattas av en robot eller algoritm. Det anser en statlig utredning. "Piteå kommun är mycket positiva till en förändring som ger möjlighet till automatiserat beslutsfattande via delegation till en automatiserad beslutsfunktion", skriver avgående kommunalrådet Anders Lundkvist (S) i ett remissvar.
– Det är ett sätt för verksamheten att bli mer effektiv, konstaterar han.
Rutinbeslut inom socialtjänsten och inom samhällsbyggnadsförvaltningen ligger närmast till hands för automatisering, enligt Anders Lundkvist.
– I fortsättningen kan jag tänka mig att det kan finnas inom i stort sett alla förvaltningar, säger han.
Anders Lundkvist ser stora möjligheter med AI (artificiell intelligens) inom offentlig förvaltning. Men:
– Man måste vara noga med säkerheten i alla de här lösningarna, säger han.
Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, kallar utredningen för naiv.
– Man riskerar att få svarta lådor i Sveriges kommuner, som ingen vet hur de fungerar. Det har vi sett i många andra länder redan. Ofta vet inte ens de som jobbar med det här hur besluten har fattats, säger han, och efterlyser särskilda regler som ska säkra möjligheterna till insyn.
Finns en oro bland medlemmarna?
– Absolut. Många har fått centrala arbetsuppgifter ersatta eller kompletterade med algoritmer. De fungerar i allmänhet ganska dåligt. Det har vi sett i våra medlemsundersökningar, säger Simon Vinge.