Tufft för Piteå stad
Nu väntar betydligt tuffare tider ekonomiskt för Piteå kommun. Det signalerade nyligen kommunalrådet Peter Roslund (S) från stadshuset.
1862 intecknades Rådhuset i Piteå för att klara stadens likviditetsproblem.
Foto: Piteå museums bildarkiv
Men tuffa ekonomiska vindar har långt tidigare blåst över Piteå. Så hårt att de styrande i kommunen vid ett tillfälle tvingades inteckna Rådhuset, numera lokal för Piteå museum.
Det kan utläsas av den dombok som fördes hos Magistraten i Piteå, stadsstyrelsen, dagtecknad den 10 juni 1862.
Då sammanträdde nämligen stadens röstberättigade personer inför magistraten. Då togs också beslutet att stadens äldste skulle förordnas att i Piteå stads namn utfärda en skuldsedel på tiotusen riksdaler riksmynt jämte sex procents ränta. Skuldsedeln skulle ställas till rådman E.E. Nyman, med rättighet för honom att till säkerhet för summan jämte ränta få en inteckning i stadens rådhus.
Undertecknade beslutet gjordes borgmästare Albert Lindfors.
Stadens äldste utgjordes vid den här tiden av handlanden A.G. Falck, apotekaren Gustaf Ekman, garvaremästare Erik Bergström, skepparen Nils Anton Bergström, snickaren J. Brännström och guldsmeden Carl Theodor Öhman.
Vad pengarna skulle användas till förmäler inte historien. Faktum är i alla händelser att man skaffade 10 000 riksdaler riksmynt genom att inteckna Rådhuset.
Samma år, i februari, finns det också i tidningarna refererat om Piteå stads skulder. Där det berättas om de årliga amorteringarna av stadens skulder till änkefru Clausén i Skellefteå, inköpet av residenstomterna och förra länsfängelset samt reparation av prästgården uttaxeras efter årlig öresersättning.
Så jobbar vi med nyheter