De nya kamerorna är ett led i Nollvisionen, för säkrare trafik där ingen ska dödas eller skadas svårt. Totalt är det 709 kameror från Ystad i söder till Kiruna i norr som ska bytas ut till moderna varianter.
Själva bytet svarar två personer från företaget Uni traffic för. I går besökte Fredrik Johansson och Andreas Dolfen E4 i Piteå. Sedan i mars har de satt upp 300 nya kameror. Ett arbete som inte alltid gillas av allmänheten.
- Många visar fingret. En tant ropade "förrädare" åt oss, berättar Andreas Dolfen.
Flera förändringar
De nya kamerorna innehåller flera förändringar.Tidigare var polisen tvingad till att flytta kamerorna från skåp till skåp, vilket gjorde att bara vissa skåp åt gången kunde hitta fartsyndare. Numera innehåller alla de nya skåpen varsin kamera.
Polisen tvingades dessutom plocka ut minneskorten med bilderna och åka in till stationen för att där jämföra med pass- och körkortsregistret.
Det behövs inte längre. Numera är det en fast telelina i varje skåp som står i förbindelse till Rikspolisen i Kiruna. Bilderna skickas automatiskt dit. Där kommer så småningom 40 handläggare att arbeta med identifieringen av fartsyndarna.
Men även om varje skåp innehåller en kamera, betyder det inte att alla som kör för fort kommer att bötfällas.
För att inte handläggarna i Kiruna ska drunkna i bilder, kommer kamerorna bara att vara aktiverade vid vissa tidpunkter.
- Annars skulle systemet bli ohanterligt, säger Ove Lundberg.
Aktiverat vid vissa tidpunkter
Det blir Vägverket som tillsammans med polisen kommer överens om vilka tider som gäller.- Det kommer att styras utifrån våra profiler. Vi vet av erfarenhet när olyckor oftast sker och vid exempelvis stora arrangemang som PDOL kommer kamerorna att gå hårdare.
Systemet innebär exempelvis att fotograferingen under ett dygn kan vara aktiverat två timmar på förmiddagen och två timmar på eftermiddagen. Vilket innebär större risk för fortkörarna än tidigare.
- Det blir en betydligt utökad övervakning, säger Ove Lundberg.
En annan nyhet är att information om antal bilar som passerar, vid vilka tider och med vilka hastigheter, registreras dygnet runt. Allt för att Vägverket ska kunna sammanställa statistik. Men bilägare som är rädda att hamna i något register behöver inte vara oroliga. Bilens registreringsnummer fångas inte upp.
Larm på kamerorna
Alla gillar inte fartkameror och det har förekommit skadegörelse bland annat i Piteå. Men då fanns inga larm, det gör det nu.Dels ett driftlarm som larmar om strömmen eller teleförbindelsen bryts. Dels finns ett skadelarm som utlöses om någon försöker bryta sig in. Larmen når trafikinformationscentralen i Luleå som är bemannad dygnet runt. Därifrån kan i sin tur polis kontaktas.
Vägverket hoppas också på stöd från allmänheten.
- Vi förväntar oss att närboende ska hjälpa oss efter skadegörelse med tips, om de har några.
Det förekom tidigare att kamerorna stals från sitt skåp och användes som exklusiva digitalkameror. Men även där får tjuvarna det svårare nu.
- De nya kamerorna är värdelösa för civilt bruk, säger Lundberg.
Det händer att bilförare fäller ner solskyddet eller genom masker försöker komma undan böter. Det problemet kvarstår.
- Men polisen har då och då vanliga hastighetskontroller på sträckorna, säger Ove Lundberg.
Vägverket har bara gott att säga om de nya trafiksäkerhetskamerorna som med alla omkostnader ligger på ungefär 500 000 kronor styck.
- Hittills har vi inte sett några nackdelar, säger Ove Lundmark.