Besök av bästa sort. Personer som liksom fyller en vardag med något intressant, givande.
Vi diskuterade ofta frizoner. Sådär skämtsamt. Men ändå med ett allvar.
Om vad det betyder, vem jag vore utan dem. Antagligen inte mycket alls.
Betyder och fyller för stort syfte, finner för mycket energi i dem. Ungefär som jag kan tänka mig socker känns, om det vore något vardagligt.
Där lugnet finner en annan nivå. Där omständiga tankar omvandlas till möjligheter. En plats med kaffe, en plats för stora djupa andetag. Hastighet eller avkoppling.
Varför vissa ställen lugnar medan andra stressar är något jag kommer få leva med. Det är mitt projekt att fixa, att hantera.
Funderar ofta om andra känner så. Men slutar då jag inser att mitt liv handlar om mig och vad jag tänker. Vad jag lever.
Låter mig istället investera mer tid i de personer som plockar fram det bästa ur mig själv. De få som inte är rädda att ge sig ut på djupt vatten, som jag är många gånger. Jag har kommit en bra bit på vägen. Men ibland är även jag bekväm och har väldigt mycket att lära. Mycket och många att inspireras av.
Inspireras av det som sätter hög standard och får andra och följa efter.