Norrbotniabanans vd Gusten Granström skriver just nu ett svar på Trafikverkets inriktningsunderlag för en ny nationell infrastrukturplan. Att verket föreslår att Norrbotniabanan ska pausas i Skellefteå och den återstående delen skjutas på framtiden är något som förvånar – men ändå inte.
– De utgår ju ifrån att sträckan Skellefteå–Luleå inte finns med i den nuvarande infrastrukturplanen så på så sätt är det inte så överraskande, men hela underlaget är fullt av motsägelser, konstaterar han.
Vd:n konstaterar också att Trafikverkets pausförslag skulle få mycket stora konsekvenser för regionen:
– Då skulle Norrbotniabanan nå Skellefteå först 2034 och sedan nå Luleå tidigast 2044. Den döda handen över korridorerna i Piteå och Luleå skulle alltså finnas kvar i ytterligare 25 år, vilket är helt absurt, säger Granström.
Gusten Granström påpekar att Norrbotniabanan har två huvudsyften, dels att kunna frakta gods på ett effektivt och miljövänligt sätt, dels att vidga arbetsmarknaden och gynna befolkningsutvecklingen.
Ingenting av det har Trafikverket tagit hänsyn till i sitt inriktningsunderlag.
– De konstaterar att befolkningen i Norrbotten är vikande men säger inte ett ord om de investeringar som just nu görs på 800–850 miljarder kronor i området.
Granström tänker då på batterifabriken i Skellefteå, vindkraftsparken i Markbygden, LKAB:s och andra stora projekt i behov av både infrastruktur och arbetskraft.
– Det är en stor utmaning att klara personalförsörjningen där, batterifabriken kommer till exempel att vara beroende av pendling från Piteå och då skulle Norrbotniabanan verkligen behövas.
Att pausa bygget skulle enligt vd:n också innebära ett enormt slöseri med både resurser och kompetens, den grupp av experter som nu samlats skulle spridas vidare till andra uppdrag och vara svår att återskapa, entreprenader måsta göras om och det skulle ta år att starta allt igen.
Fokus för Norrbotniabanan AB:s ledning kommer ligga på att ordna full finansiering för sträckan upp till Skellefteå och så gå vidare med sträckan till Luleå.
– Det är också ett fakta som Trafikverket aldrig nämner, att bygget pågår för fullt i Umeå och att de 7 miljarder kronor som finns avsatta räcker till Ånäset/Lövånger ungefär. Hela Norrbotniabanan måste in i Nationella infrastrukturplanen, avslutar Gusten Granström.