På forskningsstationen i Öjebyn har det bedrivits försök med olika sorters potatis, vallväxter och spannmål ända sedan 1966.
- Här har vi inte vattnat och jorden är snustorr. Det är konstigt att det blir någonting överhuvud taget, säger Hultman och håller upp plantan med de små blåfärgade knölarna.
Inte vana
Bill Hultman påpekar att odlarna i Norrbotten inte är vana vid att behöva ta till konstbevattning; det brukar gå bra ändå, förr eller senare brukar regnet komma.Hösten närmar sig och naturligtvis kan det torra och vackra vädret inte vara för evigt. När det sker en övergång till mer ostadigt väder kan det dock vara för sent för att rädda potatisskörden.
De som har möjlighet har för länge sedan tagit det säkra för det osäkra och börjat bevattna. Och de torde ha goda förutsättningar, för värmen i sig är bra för växtligheten.
Inte bara potatisen far illa av den uteblivna nederbörden, även morötter kräver bevattning, berättade Bill Hultman vid torsdagens fältvandring i Öjebyn, som arrangerades av Hushållningssällskapet och finansierades via EU och KULM (Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet), Levande Landskap.
Lusinvasion
Vallåterväxten har varit mycket dålig och kornet far också illa av torkan.Något gott har det torra och varma vädret i alla fall haft med sig, nämligen att svampsjukdomar som angriper spannmål och potatis (potatisbladmögel) nästan helt lyser med sin frånvaro denna sommar. Däremot invaderades korn och havre av bladlöss under första veckorna i juli och många odlare måste bespruta.