På måndag startar företagshälsovården igen efter sommaruppehållet. En läkare på ungefär 75 procent kommer att finnas tillgänglig på plats i Piteå. Det är mer tid än vad som varit innan Sensias konkurs. Vidare kommer 1,7 tjänster sjuksköterska att arbeta med kunderna och likaså blir beteendevetaren kvar.
Tomma lokaler
Lokalerna där läkare och sjuksköterskor arbetat ekar tomma sedan konkursen. Kvar finns träning och friskvård med sjukgymnaster.
– Sensia jobbar på att hyra ut lokalerna som hyrs på långtidskontrakt. Som jag erfar finns det ett antal intressenter för att öppna en hälsocentral i ny regi, säger Anders Eriksson, verksamhetschef, Sensia Företagshälsovård Norr.
Han är positiv inför en sådan lösning.
– Ja, det vore ju bra för oss, vi kan inleda samarbete med en ny hälsocentral.
Långtidskontrakt
Ägare till huset är PNF, Piteå näringsfastigheter.
– Jag vet att man försöker hitta nya hyresgäster, vad det blir lägger jag mig inte i. Vi har långtidskontrakt med Sensia och får in vår hyra, säger Jan Jonsson, vd PNF.
Han har också hört rykten om att diskussioner pågår om en ny hälsocentral.
– Självklart är det bra om ytan fylls ut med ny verksamhet.
Specialistvården med en ortoped som vissa dagar i veckan funnits i Piteå kommer inte att fortsätta. Ortopeden finns endast i Luleå på Hermelinen.
De sjuksköterskor som arbetade vid Sensia är numera arbetslösa.
– Det är tungt. En del hade arbetat kort tid och fick endast en månads lönegaranti så de har fått gå till arbetsförmedlingen, säger Gunnel Vidgren, före detta verksamhetschef i Piteå och Luleå.
Konkurrensverket
Hon är kritisk till hur konkursen skötts.
– Varför lade man oss inte i olika bolag när man såg åt vilket håll det gick? I Piteå gick vi bra medan vi exempelvis i Sundsvall gick dåligt.
Precis som Anders Eriksson anser hon att konkurrensen inte skett på lika villkor mellan landstingets hälsocentraler och privata Sensia.
Det håller nu Konkurrensverket på att utreda efter en anmälan från Sensia innan konkursen. Sensia menar att Norrbottens läns landsting gynnar sig själva i hanteringen av det fria vårdvalet. Sensia hävdar bland annat att listningen av patienter inte går korrekt till, att privata vårdcentraler får betala dubbelt så mycket till landstinget för obligatoriska utbildningar och att överskott från exempelvis kliniska laboratorium slussas till landstingets verksamhet som återbäring istället för att komma privata vårdföretag till godo.
Norrbottens läns landsting har den 10 juni svarat på frågorna som Konkurrensverket begärt svar på. Ärendet är under utredning.