Tolv av avvikelserna kommer från Älvens grupphem i Öjebyn, där det bor asylsökande pojkar i åldrarna 16–17 år. En avvikelse kommer från Vikens grupphem i Hortlax som också är ett boende för pojkar mellan 16–17 år med permanent uppehållstillstånd.
Av de tretton avvikelserapporterna rörde sig åtta om problem vid tolkning – problem när man bokat tolk, störningar under själva tolksamtalen eller felaktigheter i själva tolkningen.
– De är nog mer att betrakta som smärre irritationsmoment, men det ska rapporteras till mig och det ska göras en bedömning om det är allvarligt, säger Leif Wågman, kvalitetssamordnare och den som gjort sammanställningen.
Två av avvikelserapporterna handlar om problem vid besök hos vårdcentralen.
En avvikelserapport handlar om en olyckshändelse på badet.
Två av rapporterna rörde konflikter och utagerat beteende mellan boenden och från boende gentemot personal.
– Det är sådant som händer, de ungdomar som kommer till de här hemmen har för det första en historia med sig och kanske inte mår så bra. Sedan lever de nära varandra och det inträffar diverse slitningar. Men ingenting har varit allvarligt utan sådant man får räkna med när man arbetar med människor som väntar på besked om de får stanna eller inte. Det blir mycket oro, säger Leif Wågman.
Ett krav
Avvikelserapporteringen är numera ett krav från Socialstyrelsen.
– Det är bra att det finns. Är det så att det inträffar något allvarlig så får vi veta det ändå, men värdet blir när man ser det över tid och saker och ting kommer igen. Då kan man kika på det, säger Leif Wågman som menar att systemet blir allt viktigare sedan kommunen startat tre nya boenden – Sundet, Kanalen och Viken, hösten 2013. Älvens grupphem finns sedan 2008.
Under förra året bedömdes ingen av avvikelserapporterna vara ett sådant missförhållande att en utredning enligt Lex Sarah behövde göras.
– Då ska det handla om väldigt allvarliga händelser, det skulle kunna handla om att personal beter sig illa mot de boende eller något sådant, säger Wågman.