I en tid då det även meddelades att Storfors sågverk skulle läggas ned på obestämd tid och närmare 400 personer blev utan sysselsättning.
Situationen var omvälvande även inom den fackliga rörelsen. Där den gamla fackliga strategin och taktiken ifrågasattes med åtföljande utbrytningar, i vilka reformistiska missnöjda och nitiska revolutionärer samlades.
Det fanns många som under 1930-talet gjorde sig starkt gällande som kunniga och energiska förespråkare för arbetarnas intressen. Utvecklingen ledde till att socialdemokrater och kommunister började polemisera mot varandra. Ingen av grupperna saknade initiativkraft, förfäktade och diskuterade med stor lidelse sin sak.
Kommunisterna i Piteåbygden hade då bland annat på förslag att arbetslösa skulle skickas till Sovjet som skogsarbetare för en lön med 150 kronor i månaden.
Stoppades i Pitsund
En uppmärksammad arbetskonflikt inträffade för 75 år sedan bland massaarbetarna i Furuögrund, Byske, och satte de fackliga och politiska lidelserna i svallning. Där de kommunistiska fackföreningsledarna försökte införa ett kommunistiskt tänkesätt. I den efterföljande debatten saknades verkligen inte insinuationer kring arbetarnas krav och uppmaningar till ett permanent krigstillstånd på det sociala området.Tidningarna från den här tiden bjuder på en uppfriskande läsning och ger bland annat en god bild av konflikterna inom den fackliga rörelsen, där parterna inte vek en tum, kämpade oförfärat och med envishet.
Vid massaarbetarnas strejk i Furuögrund 1932 förklarade sig strejkbrytare villiga att medverka för att klara utskeppningen. Från Råneå begav sig strejkbrytare iväg. Arbetarna vid fabriken i Skuthamn varskoddes och samlades i stort antal vid färjstället i Pitsund för att stoppa arbetarna och förmådde dem också att återvända, utan våldsamheter.
Det darrande Byske
PT besökte "krigsskådeplatsen" och konstaterade att diskussionens vågor gick höga."Den enda som såg orolig ut för att inte säga virrig var den store revolutionären och fackföreningsmannen tavaritz (kamrat) Klas Ögren från Munksund. Denne snodde som en skottspole mellan de diskuterande grupperna, gav order till höger och vänster och såg ut som om han redan vore chef för stormavdelningarna i det av revolutionen darrande Byske" rapporterades det.
Landshövdingarna i Västerbotten respektive Norrbotten, Rosen och Gärde, konfererade och fick bruksdirektör Göransson att tills vidare uppskjuta strejkbrytarnas transport till Byske och en planerad facklig demonstration inställdes därför. På kvällen samma dag blev det dock en demonstration, som fackföreningens ledning inte stod bakom. Polisen mobiliserade styrkor som aldrig behövde ingripa. Från Munksund anlände tre fullastade bussar. I en medföljde, enligt PTs utsände, " den stora fackföreningsmannen, skubbaren Filip Forsberg från Luleå".
Vid demonstrationen, som samlade ett par hundra personer varav hälften från Piteåbygden, talade Forsberg.
I PT noteras: "Sedan Munksunds skrällorkester, utan att ha frågat fackföreningens styrelse om lov, placerat sig i spetsen av tåget och de övriga av resenärerna anslutit sig till detsamma satte sig tåget i rörelse. Billiga Filip skulle tala om konfliktsituationer. Så mycket av den varan blev det emellertid inte. Istället talade han om socialdemokraternas ruttenhet, om Ådalen, Kreuger och slutade med att striden visserligen var en kamp för brödet men även en strid för socialismens seger, genom revolutionär omstörtning."
Forsberg manade enligt uppgift, om än i förtäckta ordalag, till våld mot strejkbrytarna. Forsberg vann ingen större entusiasm bland Byskearbetarna. Att polis från Luleå anlänt satte tydligen skräck i revolutionären Filip Forsberg.
Filip rymde fältet
"Vid den lindriga sammanstötningen vid Furuögrund hade han sorgfälligt hela tiden hållit sig i bakgrunden och när nu Luleåpolisen som inte precis har ett gott öga till Filip fanns på platsen darrade benen under Filip och han försvann hastigt från Byske. Den store revolutionären smet följaktligen vid skymten av första bästa polisuniform. Det finns verkligen mod hos våra revolutionärer. Filip rymde fältet, glömde de svulstiga orden om knytknävarnas kamp i fanatisk rädsla för att polisen möjligen skulle anhålla honom", rapporterades det.Filip Forsberg var en tid verksam vid tidningen Norrskensflamman i Luleå
Klas Ögren var verksam vid sågverket och sedan som byggnadsarbetare. Han var under många år ordförande för gamla Sågverks avdelning 165 i Munksund. Han var också med att bilda Folkets hus. Ögren var även en tid ledamot i kommunalfullmäktige i Piteå landskommun. Han dog 1964.