Tamt gensvar för Tommy

Konsert: Tommy NilssonPlats: Restaurangen, Pite havsbadLängd: En timme och 31 minuterPublik: Omkring 300 personer. Städad senmiddagspublik.E KONSERT

Piteå2006-03-06 00:00
Stjärnskott i Frankrike, hårdrocksångare i gruppen Easy Action, powerballadsångare med pudelfrisyr, seger i Melodifestivalen, korthårig popkarriär ... Det är en lång musikalisk resa som fört mångsidige Tommy Nilsson hit och på lördagskvällens konsert blandar han låtar ur stora delar av sin snart 30-åriga artistbana.



Det är på ett musikaliskt plan han vinner poäng. En snygg röst och fina melodier kommer man långt med. Ifråga om mellansnack är det närmast fråga om ansatser. Inga långa anföranden här inte.

Han backas upp av ett samspelt band där gitarristen Mariette och trummisen Robin är de som kanske utmärker sig mest.

Volymen är vänlig och soundet mjukt utan att vara mjäkigt. Vare sig det är klassisk melodiös vuxenrock på engelska eller mer sentida, dynamiskt krävande låtar man ger sig på är det med samma lyckade resultat.

Det börjar med "Amelia", slutar med "En dag" och däremellan saknas just ingenting i den generöst tilltagna (18 låtar) setlistan. Däremot hade han gärna fått skippa nya "Vill du ha sex med mig". Titeln säger liksom allt. Urk!



Jag gillar verkligen den lågmälda vispop, anstruken av folkton som Tommy Nilsson gjorde på tre plattor i samarbete med producenten Lasse Englund. Här fanns ett eget uttryck och jämte hits som "Öppna din dörr" och "Dina färger var blå" gömmer sig här ett par av hans allra bästa låtar, "En kvinnas man" och - framför allt - "Här är jag nu". Båda dessa spelas denna kväll, i värdiga versioner med gott sväng.

Tackar vi särskilt för.

Den senare presenteras med orden "här är en singel som inte en jävel köpte, men vi kör den ändå".



Kvällens lyssnare verkar inte vara en skivköpande Nilsson-publik utan de som uppskattar hitsen.

Inget fel i det, men emellanåt blir det lite väl tamt gensvar och trots goda musikaliska förutsättningar får konserten aldrig det riktiga lyftet. Förmodligen hade den gjort sig bättre i en mer intim miljö. Dukade bord ända fram till scenkanten bäddar inte nödvändigtvis för bra publikkontakt.

Bakom de många tillbakalutade stunderna döljer sig en rocksångare av rang.

Jag ska sent glömma när Tommy Nilsson rev av Led Zeppelins "Rock and roll" på Piteå Stadshotell för sådär 15 år sedan. Rysare! Förhoppningsvis blir det mer av den varan vad det lider.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om