En fästing har borrat sig fast i huden på en människa. (Arkivbild)
För några år sedan började det skrivas om en speciell typ av fästing, den så kallade tajgafästingen som verkade sprida sig i Norrbotten. Den kom österifrån och kan liksom vanliga fästingar bära på sjukdomar som borrelia och TBE, fästingburen hjärnhinneinflammation. Tajgafästingen kan dessutom vara bärare av en farligare typ av TBE-virus.
Skillnaden mellan borrelia och TBE är att borrelia orsakas av bakterier och kan därför behandlas med antibiotika. Antibiotika biter inte på TBE som orsakas av virus.
Under 2018 och 2019 gjordes insamlingar där allmänheten uppmanades skicka in fästingar de hittat. Forskningsprojektet syftade till att undersöka vilka fästingarter som finns i Norrland och vilka smittämnen de bär på. Insamlingen 2019 gjordes i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland.
Av de 325 fästingar som artbestämdes och analyserades i Norrbotten 2019 var 82 procent tajgafästingar.
Av de 325 fästingar som samlades in i Norrbotten var 82 procent tajgafästingar.
Hur stor förekomsten av tajgafästingen är i Norrbotten i dagsläget är enligt Anna Omazic svårt att säga. För att ta reda på det krävs att särskilda mätningar görs flera år i rad.
Under sommaren och hösten 2019 pågick en fästinginsamling i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland för att undersöka vilka fästingarter som finns och vilka smittämnen de bär på.
– Genom ”flaggning” av fästingar då man drar en typ av vita lakan över marken i specifika mindre områden och kan på så sätt räkna antalet fästingar och ta reda på vilken art det är. Det här har inte gjorts i Norrbotten i den aktuella studien men skulle kunna göras, säger hon.
Varför är tajgafästingen farligare än vår vanliga?
– Den kan bära på en farligare typ av TBE-virus än det vi har i Sverige idag. Den kallas sibirisk och far eastern. Det ska dock sägas att man inte hittade några fästingar som bar på TBE-virus vid insamlingen som gjordes i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Men eftersom den kan bära på smittämnena bör man vara vaksam på det.
Anna Omazic, forskare på SVA, tycker man bör vara vaksam på tajgafästingar eftersom den kan bära på en farligare typ av TBE. Hon är glad över att så många privatpersoner bidragit med att skicka in fästingar till SVA. (Arkivbild)
De flesta människor som drabbats av fästingburen TBE har befunnit sig i de klassiska riskområdena Stockholm, Sörmland och Uppsala men den allvarliga sjukdomen har etablerat sig i allt fler delar av mellansverige.
Vad kan man göra för att undvika fästingburna sjukdomar?
– Om man varit ute i skog och mark kan man kolla igenom så att man inte har någon fästing krypande på sig. Om en fästing redan bitit sig fast ska man se till att få bort den så fort som möjligt eftersom exempelvis borreliabakterier tar omkring 24 timmar på sig att överföras från fästing till människa, säger Anna Omazic.