Det gamla trämagasinet tjänade under några år som restaurang men står sedan flera år oanvänt. "Jag tycker det är viktigt att behålla byggnaderna som påminner om godsbangården i den utsträckning det går", säger Florian Steiner.
En centralt dragen Norrbotniabana med ett tillhörande resecentrum kan komma att radikalt förändra stadsbilden i Piteå. Piteå kommun har lanserat sin vision om att bygga en ny stadsdel, Västermalm, där centrala Piteå är tänkt att breda ut sig mot Södra hamn och Västra kajen. Men ett nytt resecentrum skulle också möjliggöra bebyggelse västerut, mot den nuvarande godsbangården.
– Vi ser att stan här kan växa med ytterligare kvarter. Man skulle kunna bygga på hela godsbangården förutsatt att den nuvarande bangården flyttas, vilket är det scenario Trafikverket jobbar för. Det skulle lätt rymmas 500-600 bostäder där, säger Florian Steiner, stadsarkitekt på Piteå kommun.
I Trafikverkets järnvägsutredning planerar man för en modern godsbangård med två parallella spår som ska förläggas till Pitholm. Den nuvarande godsbangården skulle då bli överflödig, vilket skapar möjligheter för en större urban bebyggelse på den yta som i dag främst utgörs av tågspår. I det vinnande arkitektförslaget för en expansion av Piteå ser man potential för femton nya kvarter i detta område.
– Vi vill helst bygga nya bostadskvarter. Det kan också bli ett väldigt intressant läge för kontor om det ligger nära ett framtida resecentrum. Vi strävar efter en mix mellan bostäder, kontor och mötesplatser. Vi vill också att kulturen ska kunna växa, säger Florian Steiner.
I dag utgör Västergatan en skarp gräns mellan centrum och Piteås periferi. Om Trafikverket bygger en ny bangård för godståg i samband med Norrbotniabanan kan centrum istället vidgas mot bangården.
Vad gäller modern bebyggelse är bangården i dag något av en svart fläck i Piteå. Det är många år sedan någon persontrafik gick genom Piteå och i dag tjänar spåren just utanför centrum främst som transporthub för stans industri. Det gamla lokstallet ägs av klädföretaget Mob Distribution och är i gott skick, men i övrigt är området i stora drag oexploaterat med flera gamla byggnader som inte längre används. Vid en modernisering av järnvägen ser Florian Steiner en möjlighet att bygga ut stan med nya områden och samtidigt knyta an till Piteå som järnvägsstad.
– Järnvägen är en viktig del i en stad. Jag tror det finns en viktig berättelse här och att det är viktigt att järnvägshistorien får leva vidare i den nya stadsdelen. I förslaget som behållit spåren och bygger en stad kring spåren och de gamla magasinen. Det är en fin tanke och visar hur man kan jobba med en ny stadsdel.
Solander Ring
Det är många år sedan det gick någon persontrafik på tåg genom Piteå. I dag används järnvägsområdet uteslutande för godståg.
I det vinnande arkitektförslaget för utvecklingen av den nya stadsdelen Västermalm, det förslag som kallas för "Solander Ring", finns flera hänvisningar till det nuvarande järnvägsområdet.
"Lokstallet tjänar som landmärke och urban hotspot vid ett nytt torg, där spår av den gamla järnvägen används i designen av en offentlig plats med trädplanteringar som följer spårens linjer", skriver man i förslaget.
Även Florian Steiner ser möjligheter att nyttja stuket i järnvägsmiljön i bygget av en modern stadsyta.
– Jag tycker det är viktigt att behålla byggnaderna som påminner om godsbangården i den utsträckning det går. Det gamla lokstallet ska så klart vara kvar. Det är en viktig kulturmiljö och en guldgruva i platsbildningen som skapar flera bra möjligheter. De två trämagasinen är kanske inte i det bästa skicket, men det är byggnader som vittnar om järnvägshistorien. Det hade varit kul att ha kvar även dem på något sätt. Sen har vi också spåren i marken som man skulle kunna göra något med, säger han.
Flera gamla byggnader som inte längre används finns i dag på godsbanområdet och Florian Steiner skulle gärna se att de blev kvar även vid en större nybyggnation på området. "Det är byggnader som vittnar om järnvägshistorien", säger han.
Det gamla lokstallet ägs av Mob Distribution. Florian Steiner säger att byggnaden har stort kulturvärde vid en framtida ombyggnation av banområdet. "Det är en guldgruva i platsbildningen", säger han.
Än så länge finns inga färdiga planer för Norrbotniabanan och Florian Steiner poängterar att alla visioner om att bygga bostäder på godsbangården i dagsläget enbart är hypotetiska. Men även om planerna skulle realiseras finns ett hinder, nämligen mängden föroreningar som finns i marken efter många års tågtrafik.
– Marken måste saneras och det finns olika metoder för hur det kan göras. Vi är med som case i ett forskningsprojekt just nu där man tittar på hur man kan rena föroreningar med växtlighet. Det kan vara en möjlighet i de fall där man har gott om tid. Annars måste vi frakta jordmassor till deponi.
Kraven på marksanering är olika högt ställda beroende på vad man vill bygga och på vilka sätt folk ska befinna sig i det man bygger.
– Kraven skiljer sig åt mellan olika typer av byggnationer. Om det är bostäder är kraven på sanering ganska höga. Bygger man kontorslokaler är kraven lägre. Men vi vill som sagt helst bygga bostäder.
Vad skulle en sanering kosta?
– Jag har inga uppgifter om det. Det beror helt på om vi måste frakta bort jordmassor och hur mycket det i så fall är.
Banområdet sträcker sig från Västergatan i stan och ut mot Backen, parallellt med Timmerleden. I framtiden ser Piteå kommun här nybyggda bostadsområden och en Timmerled som gjorts om från trafikled till stadsgata.