"Ta reda på vad partierna tycker i EU-frågor"

Stödet för EU har aldrig varit större än det är i dag. Samtidigt är kunskapen och förståelsen för EU förhållandevis låg. Det menar Simon Matti, statsvetare vid Luleå tekniska universitet.

Simon Matti, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. (Arkivbild)

Simon Matti, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. (Arkivbild)

Foto: Pär Bäckström/Frilans

PITEÅ2019-05-17 20:40

För fem år sedan var det drygt hälften av svenskarna, 51 procent, som röstade i Europaparlamentsvalet. Hur stort valdeltagandet blir den här gången återstår att se, men Simon Matti konstaterar att både intresset och kunskapen kring EU är betydligt lägre än kring riksdagsvalen.

– Det är inte så konstigt. Vi statsvetare brukar tala om ”andra ordningens val”. EU-valet kommer liksom i andra hand, jämfört med riksdagsvalet som ses som ”huvudvalet”.

Det viktigaste enligt honom, när man ska välja till Europaparlamentet är att se till vilka frågor partierna driver i Europaparlamentet.

– Man ska vara noga med att titta på vad partierna tycker i frågor som EU påverkar. Det händer att debatten i valrörelsen glider in på frågor som avgörs i riksdagen och det är synd, för det är inte de frågorna EU-valet handlar om, säger Matti.

Norrbotten som län, menar han, har en hel del ut av EU i form av ekonomiska stöd.

– Det handlar om glesbygdsstöd, stöd till infrastruktur och transportsystem. Där kan EU pumpa in en hel del pengar, som nog tillkommer Norrbotten i högre grad än andra mer tätbefolkade regioner, säger Simon Matti.

Att det inte finns en enda Norrbottning på valbar plats till Europaparlamentet gör inte Simon Matti så stor sak av.

– Vi har inte ett system för geografisk representation. Det kanske kan vara en trygghet för väljare att känna att man röstar på en representant som kommer från samma ställe som en själv och kanske står upp för det man själv tror på. Men vad är det som säger att en person från Jämtland eller Närke inte kan driva frågor som också gynnar Norrbotten? Jag tror inte att det spelar någon roll för politiken i Europaparlamentet, säger Matti.

Vilken som kommer bli den hetaste valfrågan vill inte Simon Matti sia om.

– Jag tror det beror mycket på omständigheterna vad som dyker upp i valrörelsen. Klimatkrisen är ju en övergripande samarbetsfråga, där EU fyller en viktig funktion. Den går inte att lösa utan samordning mellan länderna, men det finns andra frågor också, säger han.

Det här året finns ett nytt parti med bland valsedlarna till Europaparlamentsvalet, Partiet vändpunkt som startats av en utbrytargrupp från Miljöpartiet.

– Det blev tydligt förra EU-valet, då Miljöpartiet flyttade fram sina positioner, att just miljöfrågan är en sådan fråga som väljarna verkar prioritera när de väljer till EU. Men om det här nya partiet tar sig in i parlamentet, det låter jag vara osagt, säger Simon Matti.

EU-valet

EU-valet hålls var femte år. 2014 röstade 51 procent av svenskarna i EU-valet. Valdeltagandet har ökat de senaste åren: 2009 röstade 45 procent och 2005 röstade 38 procent av svenskarna i valet.

I dag finns 28 länder respresenterade i EU-parlamentet, som består av 751 ledamöter, som är uppdelade i åtta partigrupper.

Om eller när Brexit blir verklighet kommer antalet ledamöter minskas till 705.

Då får Sverige, som i dag har 20 parlamentariker i EU, ytterligare ett mandat.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!