Landstinget ska vårda personer med psykisk ohälsa och kommunerna ska stötta med sysselsättning och boende. För många patienter är det ett stort steg att gå från sluten vård till egen lägenhet och när PT talar med chefer inom psykiatrin finns en generell efterfrågan på större kommunala insatser och fler boendeformer.
– Jag tycker att vi lyckas tillgodose behoven som finns hos de människor som söker stöd hos oss på ett bra sätt. Sedan finns det alltid personer som skulle behöva mer och kanske andra stödformer, säger Greger Pettersson, avdelningschef för stöd och omsorg i Piteå kommun.
Lagstadgad hjälp
Han är tydlig med att alla som söker hjälp får det stöd de har rätt till enligt lagstiftningen. Det kan röra sig om allt från boendestöd och personligt ombud till särskilt boende.
– Sedan är alla inte nöjda med omfattningen av stödet. Vi kan alltid utveckla verksamheten och hade vi mer pengar skulle vi kunna göra mer. Ett dilemma är alla personer som inte söker hjälp. Vi kan bli bättre på att fånga upp dem.
Dålig sysselsättning
Stöd och omsorg arbetar med en kartläggning av alla för kommunen kända personer med psykisk ohälsa, cirka 400 personer. Syftet är att göra en handlingsplan för att se var insatserna behövs. Resultatet ska presenteras för politiken i slutet av året.
– Det vi kan se är att vi kan bli mycket bättre på att hjälpa folk ut i sysselsättning. Många har ingenting att göra. Vi kan också utveckla det stöd vi kan ge i boendet så att man får en tätare kontakt med personalen, säger Greger Pettersson.
Få vårdplaneringar
Kartläggningen visar också att kommunen och landstinget gör få särskilda individuella vårdplaneringar. Endast tio procent av personerna som behöver det får det. Enligt Greger Pettersson kan det bero på att parterna är dåliga på att aktualisera det.
– Vi är skyldiga att erbjuda individuella vårdplaneringar om personen vill. Det kan bli mycket bättre och göras i fler fall än vad vi gör idag.
Greger Pettersson märker av den ökade målgruppen unga patienter med psykiatriska diagnoser som självmedicinerar för att råda bot på sin problematik. Enligt honom finns det en risk att den svårbehandlade målgruppen faller mellan stolarna om inte socialtjänsten och psykiatrin blir bättre på att samarbeta över ansvarsgränserna.
– Samverkan kan bli bättre, både för den enskilde individen och på strukturell nivå. Jag tror att både landstinget och vi på kommunen behöver bli bättre på att titta på nya insatser och fundera på om vi kan göra något annorlunda.
Vad ska ni göra bättre?
– Vi ska sätta oss ned i vinter och utarbeta lokala rutiner för hur vi ska jobba enligt en länsöverenskommelse. Bland annat bör vi titta på hur vi ska dela kostnaden för personer så att inte någon faller mellan stolarna.
Stödboende planeras
I dagsläget får man vänta på att få ett särskilt boende enligt lagen om stöd och service, LSS. Nio personer står i kö och Piteå kommun planerar därför att inrätta ett nytt gruppboende år 2015. Samtidigt har socialtjänsten fått i uppdrag att utreda startandet av ett stödboende/behandlingshem för unga.
– Under åren har vi placerat många unga på institutioner och förstärkta familjehem i andra kommuner. Vi skulle kunna göra det bättre och billigare på hemmaplan, säger Greger Pettersson.
Varje år skickar Piteå kommun iväg ett 50-tal personer på behandling och vård för missbruk. 2014 beräknas kostnaden bli 7,5 miljoner kronor.
– Vi har även fått överskrida budgeten genom att förstärka personalen på våra särskilda boenden eftersom vi har märkt ett ökat behov från våra brukare.