Socialdemokratin utmålade Pehr Svensson som de som ville upphäva religionen, äktenskapet, ta bort den enskilda äganderätten, avväpna landet och för att bryta ned allt gott och sant.
Svensson var för övrigt motståndare till kvinnans rösträtt och även motståndare till en nykterhetslagstiftning. Däremot förespråkade han klasslagar.
Svensson betecknades som rabiat högerman och "Sandinfrälst". Det vill säga en stark anhängare av kyrkoherden och högermannen Axel Sandin i Öjebyn, som för övrigt en tid, vid sidan om att vara en Herrens tjänare, även var redaktör för högertidningen Norrbottens-Posten. Där plitade han ihop ledare i syfte att skapa misstro mot arbetarrörelsen i Pitebygden.
Vid valet 1902 blev Svensson återvald med en majoritet av 210 röster. "Några sprängkandidater kunna ej sägas uppställda inom valkretsen, då Israel Andersson kan anses som Pehr Svenssons ende medtävlare - frånsett de tre röster som tillföllo Zakarias Lidman i Arvidsjaur och den obligatoriska röst, som bortkastades på August Danielsson i Böle" noterades det i tidningen,
Svensson tillsammans med Axel Sandin och i viss mån kyrkoherde Alfred Nygren blev frisinnets och socialdemokratins främsta motståndare vid valet 1908.
Kanske genomskådade allmänheten Svensson. Det medförde att man tog avstånd från honom och att han som en följd därav fick ställa sin riksdagsplats till förfogande. Högern skaffade sig nämligen en ny kandidat med mindre fläckat rykte och med liberala åsikter. Det blev kommunalnämndens ordförande i Piteå landskommun, Anshelm Bäckström i Håkansö.
- Icke nog med att min röstsedel varit sluten, ber jag få upplysa om att jag själv även varit så sluten, att ingen bestämt vet huru jag vid bättre tillfällena röstade, klargjorde Pehr Svensson.
Detta i en fråga som rörde bland annat starkt förlängd värnplikt och som en följd av detta höjda grundskatter.
Svensson satt i riksdagen åren 1900-1908. Han väckte en egen motion om förmånsrätt för kommunalutskylder vid exekutiv försäljning av fastighet och även interpellationer, en om koncession för järnväg mellan Svappavaara och riksgränsbanan. Han hade även några riksdagsuppdrag.
Pehr Svensson var född 1856 i Pitholm och dök 1899 upp i det politiska ljuset, ur tomma intet utan att ha deltagit i något mer omfattande politiskt arbete. Jävre byamän, genom K. Wikström, kungjorde att de vid sammanträde den 28 augusti 1899 beslutat att sätta upp hemmansägaren Svensson till kandidat för stundande riksdagsmannaval. Redaktionen för Norrbottens Allehanda lät i samband med notisen införa ett tillägg med följande lydelse " Hr Svenssons rätta titel lär, enligt vad vi hört uppgivas, vara jordägare".
Efter att i unga år ha brukat fädernehemmanet i Pitholm flyttade Svensson år 1880 till Bondön, där han av detta utskifte skapade ett betydelsefullt jordbruk samtidigt som han utövade fiske.
Vilka kunskaper om mjölkkor han hade framgår av följande notis i Norrbottens-Posten år 1907: " Den bekante riksdagsmannen och lantmannaauktoriteten P.S. besökte häromsistens patron C.A. H:s stora ladugård, över vars anordningar han uttalade sin oförställda beundran. Under det vår riksdagsman såg på kossorna, kom han till tjuren, som hade sin plats längst in. Då P.S. fick se tjuren, som för tillfället låg och idisslade, utropade han (P.S. nämligen) - Så där skall en mjölkko se ut!"
Pehr Svensson gifte sig 1881 med pigan Sara Johanna Arnqvist (1848-1928) från Öjebyn. De fick barnen Johan Julius, född1884 och död 1970 i Jävre samt Johanna Josefina född år 1885 och som dog 1961 på Strömnäs, Piteå..
Pehr Svensson dog i sjukhemmet i Öjebyn i april 1937 i en ålder av 80 år.
1927 köpte hovjuvelerare Fritz Olsson från Luleå egendomen Bondön med boningshus, vilket byggdes av Svensson.