Det är ganska stora förändringar som föreslås. Programmen ändras de blir mer styrda i innehåll, nya program införs och andra försvinner. Grunden i utredningen är att det ska vara tydligt för eleverna vad de väljer och vad de kan få för jobb när de gått ut. Reglerna blir lika för kommunala skolor och friskolor.
- Allt för många elever har sagt till mig att de utlovats utbildning de inte fått. Det har varit alldeles för spretigt. Exempelvis har industriprogrammet haft över 200 inriktningar. Det har gjort att näringslivet inte vetat vilken kompetens elever därifrån haft.
- Det är viktigt att eleverna är anställningsbara efter en yrkesutbildning. Det är också tydligheten som de rektorer jag pratat med håller som den största fördelen med förslaget.
- Att göra högskoleförberedande program och yrkesprogram skapar en tydlig struktur. Det har varit otydligt tidigare. I och med att det blir färre lokala inriktningar och kurser blir bättre förutsättningar till nationell likvärdighet i gymnasieskolan, säger Stefan Wiken, rektor för hotell- och restaurang, livsmedelsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet i Kungsfågeln i Luleå.
Dessa kommer att försvinna om Ferm får som hon vill.
- Det finns massor av sådana som ingen människa vet varför de finns. Det kan inte vara så om vi ska sträva efter nationell likvärdighet.
Gymnasieskolan ska bygga på grundskolan inte vara en förlängning av den, säger Ferm.
Förslaget innehåller också en förändring av det individuella programmet. Det är det program som elever som inte klarat godkända betyg, och som därför inte är behöriga att söka gymnasiet, går.
Även kursinnehåll tas upp i förslaget.
- De första kurserna i matematik och svenska är en repetition av grundskolans sista kurser. Men gymnasieskolan ska inte göra grundskolans jobb och högskolan inte gymnasieskolans,
säger Anita Ferm.