"Att hugga ner träd och påverka skogarna nära tätorter rör alltid upp känslor", säger Helén Eriksson, enhetschef planeringsavdelningen. (Arkivbild)
Områdena som Sveaskog på olika sätt nu ska utföra skogsvårdsåtgärder i är Fårön, Framnäs, Munksund, Hortlax, Bergsviken och Långskatan. Totalt handlar det om 70 hektar skogsmark fördelade på de sex områdena. Åtgärderna är av olika karaktär – gallring, plockhuggning samt luckhuggning.
Arbetet inleds mot slutet av oktober och kommer att pågå under hösten och vintern. För att minska påverkan på vägar och i annan mark kommer arbetet att läggas upp så att vissa åtgärder genomförs längre fram i vinter när marken är hård och frusen.
"Åtgärderna i berörda skogsområden är en del i utvecklingen av ett hyggesfritt skogsbruk/kontinuitetsskogsbruk på Piteå kommuns mark. Kontinuitetsskogsbruk är ett samlingsbegrepp för ett brukande som innebär skapande av färre och mindre kala ytor och ett kontinuerligt uttag av virke", skriver Piteå kommun i ett pressmeddelande.
– Genom åtgärderna vill vi gynna egen föryngring av skogen och bevara och utveckla naturvärden i yngre skogar. Vi vill öppna upp luckor och släppa in ljus för att mindre träd ska kunna växa upp. Åtgärderna kommer inte att röra skyddad skog, säger Tomas Lindberg, naturinventerare på Piteå kommun.
Enligt kommunen görs skogsvårdsåtgärderna med anpassning till friluftsliv, aktörer och närboende.
– Att hugga ner träd och påverka skogarna nära tätorter rör alltid upp känslor. Vi har förankrat det vi ska göra med berörda aktörer och boende i områdena. Vår ambition är att vi tillsammans med utföraren Sveaskog ska kunna genomföra avverkningarna i fortsatt god dialog med berörda, säger Helén Eriksson.
Kommunen utlovar att använda anpassade timmeravlägg, visa stor hänsyn till leder och stigar, använda tunga transporter på frusna vägar, föra dialog med närboende och vägföreningar samt använda lämpliga maskiner för utförandet.
– Genom att bruka skogarna som valts ut finns en möjlighet att nå många positiva effekter, exempelvis öka trädslagsblandningen, skapa mer död ved för att gynna den biologiska mångfalden samt öppna upp och visualisera brandfält och områden med höga naturvärden för besökare, säger Tomas Lindberg.