Personalchefen Ewa Degerman, Piteå kommun, däremot står fast vid att undersköterskesatsningen enbart ska gälla dem med yrkestiteln undersköterska.
– Det står klart och tydligt i avtalet att löneutrymmet som genererar 1 020 kronor per undersköterska ska gälla dem med yrkestiteln undersköterska. Det här har Kommunal och SKL kommit överens om. Andra yrkesgrupper där anställda ofta också kan ha undersköterskekompetens, men inte har samma arbetsuppgifter som undersköterskan omfattas inte av definitionen, säger Ewa Degerman.
Hon poängterar att den fackliga parten har godkänt avtalet.
– Som medarbetare kanske man frågar sig hur de tänkte när de tecknade det här avtalet. Det här är en särskild satsning på anställda med titeln undersköterska, säger Ewa Degerman.
Hon menar emellertid att hon kan förstå personalens besvikelse.
– Ja, det kan jag. För när det gick ut information om avtalet vid första tillfället så stod det att det skulle gälla personer med undersköterskeutbildning, men nu gör det inte det, säger hon.
Sara Lagesen, sektionsordförande för Kommunal i Piteå är av en helt annan åsikt när det gäller tolkningen av avtalet.
– Det ska omfatta alla som har undersköterskeutbildning. Vi vill att boendehandledarna ska inkluderas, när många av dem anställdes var det ett krav att de skulle ha undersköterskeutbildning, säger hon.
Att det är facket som svikit en del av sina medlemmar, tycker inte Sara Lagesen.
– Nej, det har vi absolut inte gjort. Det finns ett tolkningsutrymme i avtalet. Annars skulle inte kommuner ha tolkat det olika, säger hon.
Grannkommunen Skellefteå har valt att fördela en pott på 820 kronor per anställd på alla tillsvidareanställda inom stöd och omsorg. Luleå fördelar en pott på 820 kronor per anställd inom stöd och omsorg – om de har undersköterskeutbildning.
– De har valt att göra en egen satsning på 300 kronor extra per anställd, utöver de 520 som alla Kommunal-anställda får. Så visst finns det tolkningsutrymme i avtalet, säger Sara Lagesen.
Hennes farhåga är att Piteå kommun riskerar att tappa personal till Luleå och Skellefteå, eftersom pendlingsavståndet inte är så stort.
– Vi har även försökt driva frågan den politiska vägen via kommunalråden, men även dem sa nej. Vi har inte tagit ställning till vad vi ska göra nu, säger Sara Lagesen.