Svarta listan avslöjar vandalvågen

Många skolor brottas med slitna lokaler, tråkiga miljöer, halvdassig utrustning - och medel från den kommunala underhållsbudgeten är eftertraktat byte för varje skolledare.<br /><br />I fjolårets pott fanns 19 miljoner kronor att fördela för underhåll av kommunens h e l a fastighetsbestånd, med betydande utlägg på skolor och sporthallar.<br /><br />2,5 miljoner slukades för att reparera skador överlag - och däribland 400 000 kronor för att läka sår i skolans sfär efter rena sabotage, krossade fönster, nedklottrade fasader, nedsliten armatur, stulna dataprylar och mycket annat.<br /><br />Vandalismen är utbredd.<br /><br /><h3>Söker motmedel</h3>Notan enbart för glasmästeriarbeten efter fönsterkross 2006 gick till exempel på 240 000 kronor.<br /><br />- Det känns verkligen förspillt att tvingas strö pengar i vandalernas spår, laga egendom som förstörts med avsikt. Visst vore det önskvärt att få lägga hela kakan på regelrätt upprustning som så många efterlyser, säger Tore Häggbom från fastighetskontoret.<br /><br />All skadegörelse mot kommunens skolor, förskolor och sporthallar dokumenteras sedan ett par år i fastighetskontorets svarta pärm. I vart fall de gärningar som leder till polisanmälningar.<br /><br />En avsikt är att spåra röda trådar - om möjligt jobba fram motmedel, skaffa larm, skydd mot all destruktiv framfart.<br /><br /><h3>Stort mörkertal</h3>Priset för 2006 års polisanmälda sabotage och inbrott kostade 400 000 kronor. Året innan var siffran tre gånger så hög - 1,2 miljoner kronor. <br /><br />Men mörkertalet är enormt. All vardagsvandalisering under skoltid - den djupa ristningen i bänklocket, en insparkad skåpdörr eller knytnäven genom gipsskivan i innertaket registreras aldrig i svarta pärmen, även om skadegörelsen kräver åtgärder och insatser med missriktat pengaspill.<br /><br /><h3>Skattepengar</h3>I stort sett alla utgifter för vandalisering utgör kommunens huvudvärk. Med andra ord handlar det så gott som uteslutande om skattepengar.<br /><br />Gällande försäkring har en självrisk på 400 000 kronor - och mycket ska till för att utlösa den.<br /><br />- Det är få gärningsmän som grips. Och bland det fåtal som avslöjas är det en promille som gör rätt för sig ekonomiskt, säger Tore Häggbom.<br /><br /><h3>Öjebyn brottstyngt</h3>En inblick i fjolårets skolrelaterade vandalrapport berättar att Öjebyn är det område i Piteå kommun där vandalisering och inbrott är mest frekvent.<br /><br />Exakt samma tendens avspeglas även 2005 - som PT kommer rapportera om vid senare avsnitt.<br /><br />Svarta listan här till höger visar alltså när, var och hur brotten förövats, och vilka kostnader de åsamkat underhållsbudgeten och därmed skattebetalarna.<\c><br /><br />

Svarta listan avslöjar vandalvågen

VANDALISM. Svarta listan här till höger är ett avslöjande dokument över fjolårets vandaliseringsvåg mot Piteås skolor. De ekonomiska såren är betydande - och allra störst i Öjebyn.