Orienteringen i nomineringsgrupperna kan vara mer eller mindre åt höger eller vänster på den politiska skalan, men de kan också vara politiskt obundna. Intresset bland ungdomar verkar inte ha något med huruvida nomineringsgrupperna är partipolitiska eller ej, utan samtliga grupper har problem att locka ungdomar till politiska engagemang.
Borgerligt alternativ
Borgerligt alternativ är partipolitiskt obundet men har en värdegrund inom borgerligheten. Helena Nordvall, kontaktperson för Borgerligt alternativ, är baserad i Boden.
– I Boden har vi bara en person under 35 år som kandiderar till kyrkofullmäktige. Vi har försökt få unga att engagera sig och har bland annat närvarat på kyrkans ungdomars årsmöte, men de vill inte riktigt komma igång.
En orsak till svårigheterna är enligt Nordvall att de är en nystartad nomineringsgrupp.
– Vi har satsat på att i första hand få namnet känt och att alla ska veta att det är en förening och inte ett parti som ligger bakom Borgerligt alternativ. I Stockholm och de större städerna är det generellt sett lättare att engagera, men där är det också en större tillgång till ungdomar. I Norrbotten och Västerbotten flyttar många av ungdomarna härifrån och studerar på annan ort när de blivit myndiga.
Centerpartiet
Gunilla Blom, kontaktperson för distriktsstyrelsen i Norrbotten för Centerpartiet, säger att de inte har satt upp några specifika handlingsplaner för att få in fler ungdomar i kyrkopolitiken. Hon menar att det är svårt på stiftsnivå att hitta rätt kanaler för att nå ut till ungdomar men att det är lättare på lokal nivå.
– Vi har inte haft några riktlinjer för ungdomar specifikt, utan vi har sett till att vi har kompetent folk, kvinnor och män, äldre och yngre. På församlingsnivå är det lättare att hitta ungdomar som är med i församlingsarbetet, men på stiftsnivå är det lite annorlunda. För oss inom Centerpartiet är det församlingen som är viktigast och det är där verksamheten ska finnas.
Lars Palo, kontaktperson för Kristdemokrater i Svenska kyrkan inom Luleå stift, säger att man har haft en strävan att få in fler ungdomar i kyrkopolitiken, men att man inte har lyckats.
– Många av de unga har familjer och har därför inte tid, de har så mycket annat som tar deras tid i anspråk.
Palo förklarar att ungdomar hellre engagerar sig i kyrkligt arbete än i kyrkopolitik och att det är förståeligt att unga barnfamiljer inte prioriterar politiken.
– Jag skulle inte rekommendera mina egna barn att börja med kyrkopolitik när de har barn. Det är viktigare att ha tid för barnen än att sitta på sammanträden.