Siffrorna är framtagna efter att Skogsstyrelsen haft sin årliga inventering.
Orsakerna bakom de höga viltbetesskadorna är enligt Skogsstyrelsen en snörik vinter tillsammans med mycket älg i skogarna.
– Nästan alla områden uppvisar årsskador på mer än tio procent vilket är helt bedrövligt. Det finns inte tillräckligt många oskadade stammar kvar i ungskogen för att klara det uppsatta målet, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen och fortsätter:
– Alla involverade aktörer behöver inse allvaret i situationen och nu göra kraftiga och samordnade ansträngningar i de flesta av de inventerade områdena.
I Skogsstyrelsens inventering klarade ingen av de 19 älgförvaltningsområdena gränsen för godkänt på fem procent och i Norrbotten var elva procent av tallstammarna skadade.
I ett område i Jämtland har varannan tall skadats under senaste året och det är nivåer som aldrig tidigare mätts upp i Norrland.
De stora älgbetesskadorna innebär stora förluster för skogsägarna.
– Vi har haft höga älgskador under en väldigt lång tid, och det bara fortsätter. Man kan inte dra för stora växlar utöver ett enskilt år för det kan vara stora variationer. Men ser vi övertid är medeltalen är väldigt tråkiga, säger Mikael Widerlund som är skogsinspektor på Norra Skogsägarna.
Hur mycket drabbar det här skogsägarna?
– Det finns lite olika undersökningar på det här. Men mycket talar för att knappt 20 procent av volymtillväxten försvinner om man fortsätter ha det så här år efter år. Det är väldigt stora pengar det handlar om, och det är inte bara skogsägarna som drabbas. Utan även i förädlingsled då det blir mindre virke för sågverken och industrierna. Det hela blir en betydande samhällsekonomiskt förlust.
För att minska skadorna vill Mikael Widerlund att älgstammen ska minskas.
– För att minska skadorna måste betestrycket och därmed även älgstammen minskas. I Norrbotten har man lyckats bra med avskjutningen, men det gäller att jobba vidare. Det handlar inte om att älgstammen ska bort, vi vill ha så mycket älg som möjligt, utan att ha oacceptabla skador. Sedan måste vi försöka upprätthålla en stor ungskogsareal med mycket tall för det är ju ungskogen som skapar betet för älgen. Den kanske viktigaste foderproducerande åtgärd vi gör är att fortsätta vara aktiva i skogen med att avverka.