När landstingsfullmäktige sammanträder om några veckor vill Jens Sundström (FP) ha svar på vad som görs för att garantera att alla orter i Norrbotten ska ha en varmvattenbassäng.
Han har skrivit en interpellation till landstingsrådet Kent Ögren (S) där han bland annat undrar vad landstinget gör för att få till stånd avtal med de kommuner där bassängerna nu är stängda för att få igång verksamheten igen.
– Vi har jobbat med den här frågan en tid. Landstingsledningens försvar har varit att det mest handlar om gamla människor som behöver varmvattenbassäng och att de kan få rehabilitering på annat sätt, säger han.
Beslut eller slump?
Sundström menar att Åse Sundströms situation är ett bevis på att behovet av rehabilitering i varmvattenbassäng inte är åldersrelaterat.
– Det är från vaggan till graven, det kan man inte ifrågasätta.
Det som upprör Jens Sundström mest är att han upplever att det inte finns någon tydlig linje från landstingsledningens håll om var det ska finnas bassänger.
– Det som stör mig mest och som jag inte fått något svar på är om det är ett aktivt beslut eller om det är slumpen som avgör.
I de sammanhang där det är besparingsbehov i primärvården som ligger bakom att bassänger stängts tycker han istället att landstinget borde ha gått in med mer pengar för att kunna fortsätta driften.
– På andra ställen är det kommunen som står med anläggningen men inte har möjlighet att driva den, då borde landstinget gå in med pengar. Det kan också variera beroende på ort hur mycket landstinget ska betala.
– Det här är det gamla klassiska bråket mellan kommun och landsting där patienten kommer i kläm.