Sundström har träffat sin sångsyster

SAMARBETE. Veteranen Bo Sundström möter stjärnskottet Frida Öhrn på albumet "Den lyckliges väg" som innehåller tonsatta dikter av Pär Lagerkvist.- Det känns som om jag har träffat min sångsyster, säger Bo Sundström.

Piteå2007-10-16 00:00
ANDERS SANDLUND
Han berättar om sitt ytliga förhållande till den store svenske författaren och poeten (1891-1974) som gärna vävde in både existensiella och politiska teman i sina texter.

- Det var ingen som lade fram hans grejer på skolbänken och sa "det här ska ni läsa". "Barabbas" tror jag att rätt många har läst. "Dvärgen" också. När jag fick låtarna i handen kände jag igen "Det är vackrast när det skymmer". "Det kom ett brev" ringde också en klocka. Annars är det ingenting mer än det man känner till om "ångest är min arvedel" (skratt).

Hänryckning över livet

Skivan "Den lyckliges väg" är musikern och låtskrivaren Fredrik Jonssons baby. Det är han som har tonsatt dikterna och jobbat med projektet i hela åtta års tid. Bo Sundström fick förfrågan om medverkan för några år sedan. Han gillade Jonssons demoinspelningar av materialet, men hade ont om tid och föreslog att upphovsmannen själv skulle vara artisten på plattan.

- Det ville han inte och jag sa att jag gärna ville göra det här om han kunde vänta några år. Det blev läge och det är jag glad över, annars hade det blivit en klassisk grej när jag hört resultatet: "varför frågade ingen mig".

Bo Sundström gick igång på både texterna och melodierna.

- Det är en sån här hänryckning över livet, hur vackert allting kan vara och hur jävligt det är att det ska tas ifrån oss. Det är fina kärleksdikter med en stor näve sorg i sig.

Blues över förgängligheten?

- Ja, fast ändå att det är vackert i nuet. Det är den här skandinaviska melankolin i det, någon slags existensiell uppgivenhet, men ändå, man måste ju leva och älska och det gör man ju också.

- Jag tycker att Fredrik har skrivit otroligt enkla och vackra melodier till det utan att det blir banalt. Jag tycker inte att det är banalt någonstans. För mig träffade det ganska ordentligt i kroppen.

- Det här passar mig. Tillsammans med Frida passar det ännu bättre. Melodier och ord ligger rätt.

Kände ni varandra?

- Nä, jag hade inte ens hört hiten med Oh Laura, men jag tyckte att hon hade en otroligt frän röst. Vi provade att sjunga tillsammans. Det sa bara klick. Det var jävligt häftigt.

"Seriös" platta på svenska

Frida Öhrn är alltså sångerskan i bandet Oh Laura, gruppen bakom "Saab-låten" och stora hiten "Release me". Musiken var skriven för en manlig och en kvinnlig röst och hon råkade helt enkelt finnas i huset (gamla EMI-studion i Skärmarbrink där Lundell och Gyllene Tider skrivit svensk musikhistoria och där "Den lyckliges väg" blivit till).

- Det föll sig naturligt och det var en jävla tur. På en dag hade vi sjungit igenom allt och visste precis hur vi skulle göra det. Sedan var det bara att trycka in det på några dar.

Det är inte första gången någon har tonsatt Lagerkvist. Bland annat finns "Som ett blommande mandelträd" sedan tidigare. Bo Sundström veterligt är dock detta den första hela skivan på Lagerkvist-temat. Han är medveten om att lyriken på detta sätt når en helt ny publik.

- Det är klart att om man varit "Mr Nobody" och kommit dragandes med en tonsatt Lagerkvist-platta hade väl du och jag inte talats vid. Om jag inte kommit från Käcktjärn eller varit Långträsks store son (skratt).

Kan du känna att ni gör en kulturgärning?

- Jo, det tycker jag nog, men för mig är det lika mycket att man ger ut ännu en svenskspråkig platta med ett anslag som är, inom citationstecken, seriöst. Det här är i princip första gången Frida sjunger på svenska. Sedan, att det är Lagerkvist, är guldkant på det hela.

Som det ser ut blir det en del konserter i slutet av november, åtminstone i södra Sverige. Tanken är att bland annat ta med sig en stråksektion.

Terroriserar bandet

- Jag tror att det kommer att ta lite tid för folk att hitta plattan. Det är bäst att ta det i slutet av november. Då har vi tänkt att göra åtminstone Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Vi får se hur det går. Man kan inte bara springa ut och göra gig om man inte har publik för det.

Apropå att göra andras material. Kommer du att göra en platta med Tom Waits-översättningar?

- Jo ...

Säger du dröjande?

- Ja, kanske ... Jag skulle nog inte bara göra det på en artist, utan snarare som (Lundells) "Sweethearts". Det är nog ingen dum ide. Det ska man nog kanske göra någon gång.

Var ligger orkesterns verksamhet idag?

- Jag har upptäckt hur enkelt det är att spela in en demo på (datorprogrammet) garage. Jag terroriserar de andra i bandet med ideer som jag skickar. "Lyssna på det här". Jag väntar tålmodigt på svar. Det som är bra med att göra det här (Lagerkvist-plattan) i en mellanperiod är att det sparkar igång ens tankeverksamhet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Piteå