Personer med samsjuklighet riskerar att falla mellan stolarna när det gäller vad som är kommunens och landstingets ansvar. För att förbättra insatserna för den svårbehandlade patientgruppen fick Norrbotten som en av tre regioner statsbidrag för att anamma arbetssättet Case management.
– Man noterade att det var en utmaning att erbjuda vård- och stödinsatser till personer som hade både missbruksproblem och psykisk sjukdom, säger Harald Segerstedt, verksamhetsstrateg på Norrbottens läns landsting.
Bara tre kvar
Han var projektledare för den nya behandlingsmodellen som innebär att psykiatrin och socialtjänsten samordnar insatserna för personer som hamnat utanför vårdkedjan. Mellan 2006 och 2010 utbildades 28 personer i länet via Linnéuniversitetet i Växjö.
– Flera kommuner i länet har varit med men av olika skäl är det bara tre kvar som använder arbetssättet. Luleå, Boden och Kalix, säger Harald Segerstedt.
Piteå backade ur
Trots att Piteå har sex utbildade personer från socialtjänsten och psykiatrin blev det ingen organisation i kommunen. Börje Karlsson, kontaktperson för Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Norrbotten, är mycket kritisk till att kompetensen kastades i sjön.
– Det är skit. Det här var ett lysande exempel där kommun och landsting kunde jobba gränsöverskridande för att fånga upp de stackarna som hamnat längst ned i bottenslammet innan de själv söker hjälp. Då är det ofta försent, säger han.
När Börje Karlsson ställde frågan till Greger Pettersson, avdelningschef för stöd och omsorg i Piteå kommun, fick han förklaringen att personalen får använda sin utbildning i sin ordinarie tjänst. Det fanns inte pengar att inrätta en särskild organisation.
– Det är ett exempel på att man inte har något långsiktigt tänkade i kommunen. Det som i dag kostar pengar har man kanske tjänat in på fyra, fem år, för att inte tala om det lidande som drabbar missbrukarna och deras anhöriga.
Positiva utvärderingar
Utvärderingar av Case management visar att patienter med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar och beroendeproblematik upprätthåller kontakten med vård- och stödsystemet i högre grad samtidigt som antalet sjukhusvistelser minskar och den sociala funktionen förbättras.
– Det bidrog till bättre vård och stöd för personer som har de här dubbla bekymren. Förutom rent formella utvärderingar finns det väldigt goda erfarenheter både inom socialtjänsten och psykiatrin. Case Management har visat sig vara väl använda resurser, säger Harald Segerstedt och tillägger.
– Den viktigaste erfarenheten är att utgå från individens behov, inte vad respektive organisation kan bistå med.