Succé för Piteå seglar och ler i skärgården

Hä djävles ålldri för ein som åssit jär, sa en gång en vis man. Och visst är det så. Enda chansen att helt undvika misstag är att aldrig över huvud taget göra någonting. Sitt längst bak i församlingen, ha inga åsikter, var tyst, engagera dig inte. För med engagemang och inblandning i situationer där beslut måste fattas finns alltid risken att - det med facit i hand - kan bli fel. Det är just det där med facit i hand som är det knepiga. Fotbollsdomaren tar alltid rätt beslut i den sekund han blåser i pipan, sedan ser vi TV-tittare på reprisen att det aldrig var offside, att italienaren filmade sig till straffen eller att det inte var Gud utan Maradona himself själv som boxade in bollen. Men när domaren blåste gjorde han bedömningen att han skulle ingripa. Vad vore fotbollen utan domare, spelare utan initiativkraft eller lagledare som inte törs byta ut Zlatan när han har en dålig dag? Fattigt.

Vilken fest helgen var. Sällan haft så kul. Vi såg inte ett artistframträdande, köpte ingen mat (hann knappt äta alls för övrigt) och drack definitivt inga öl ur plastmuggar. Men roligt hade vi. "Piteå seglar och ler" i skärgården blev en nästan 100-procentig succé. Uppsalaseglaren som aldrig varit så långt norrut njöt, eskader anlände från Luleå och vid Svin-öra låg på fredags-aftonen över hundra båtar varav nästan hälften seglare. På land fungerade allt perfekt och seglingarna blev fina, trots svaga vindar som under lördagen tvingade funktionärerna till ett svårt val. Korta av banan eller inte. Beslut togs och det är väl inget att sticka under stol med att långt ifrån alla seglare gillade valet. Men så kan det bli och helgens flesta misstag stod trots allt besättningarna själva för. Vi såg till exempel en riktigt stor båt gå alldeles för långt till vänster på banan under spinnakergången ut. Fast i bleke. Ha ha... Sedan gjorde vi själva samma misstag åt andra hållet en timma senare. Hmm... Men när vi tog besluten trodde vi på dem och vi hann i mål till både prisutdelning och Wokfest. Tack PSS och PBK för en härlig seglarfest.

"I´m Southbound" sjunger Dickie Betts i Feelgoods högtalare när vi passerar Björöklubb. Passar bra för nu är vi på väg igen. Resan går mot Stockholms skärgård där Feelgood kommer att lämnas för vinterförvaring senare i höst. Tanken är att nästa år kunna sjösätta redan vid påsk, kanske segla Gotland runt och sedan vidare mot Västkusten via Göta kanal. Sedan ligger ju Norge, Danmark och Tyskland väntande runt hörnet. Världen? Det här beslutet togs redan i vintras men känns just nu inte lika självklart. Jag menar solen skiner här i hemma, mördaralgerna har precis invaderat södra Bottenhavet och det är vackert på Stenskär. Var det verkligen rätt beslut vi tog? Tja, det återstår att se, men jag tror nog ändå det.

Ohoj.