human skeletal muscles vid Umeå universitet.
Disputationen arrangerades av institutionen för integrativ medicinsk biologi, anatomi, och fakultetsopponent var professor Bengt Saltin, Köpenhamn.
- Det var en ära att få ha Bengt Saltin, denne världsauktoritet inom idrottsfysiologi, som opponent, säger Anders
Eriksson, som avslutade sin idrottsliga karriär 1992-1993, då studierna i cell- och molekylärbiologi tog allt mer av hans tid och krafter i anspråk.
Effekten kvarstår flera år
Anders Eriksson visar i sin avhandling bland annat att de som en gång dopat sig, men slutat använda anabola steroider, kan ha nytta av steroidernas effekt på musklerna flera år efter att de slutat använda förbjudna substanser.- Det väcker frågan om hur långa avstängningstiderna bör vara efter avslöjad doping. Men en studie på sju personer är förstås inte tillräckligt för att börja ändra på några avstängningstider, säger forskaren.
Av förståeliga skäl var det inte lätt att sätta ihop en grupp bestående av lyftare som tagit anabola steroider. Han fick dem att medverka i studien och lämna muskelprover mot löfte om anonymitet.
Fler cellkärnor
- Det allra bästa hade varit att få en grupp där alla hade slutat dopa sig för exempelvis två, tre eller fyra år sedan. Här var det ganska stor spridning på hur lång tid som gått sedan de lagt av. Men resultaten visade ändå en tydlig tendens till att de hade fler cellkärnor kvar.De som dopar sig med hormonpreparat får fler cellkärnor per muskelfiber. I varje cellkärna finns information om det protein som ska tillverkas. Och ju fler kärnor man har, desto mer protein kommer att tillverkas - och det gör att muskeln kan växa ytterligare, förklarar Anders Eriksson, som utöver forskningen har en tjänst som lärare vid Luleå tekniska universitet, institutionen för hälsovetenskap.