"Diagnoser kan vara av betydelse för att göra barnens skolgång bättre. Men en diagnos är inte är en garanti för att barnet ska få det stöd som behövs", säger Emma Laurin.
Barn med npf
Studien av Emma Laurin, lektor i utbildningssociologi, handlar om att öka förståelsen för föräldrar, främst mammors, och skolors användningar av adhd- och autismdiagnoser i skolan.
– Jag har undersökt vad diagnoserna betyder och hur de används i skolan. Anledningen till att jag fokuserat på mammor beror på att tidigare studier visat att de ofta bär huvudansvaret för skolgången för barn med npf-diagnoser.
En sak som slog henne är hur stort ansvar föräldrar tar för att hitta en plats för sina barn i skolsystemet.
– Föräldrar till barn med adhd- och autismdiagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.
Gemensamt för föräldrarna i studien var att skolan gav mindre stöd än de väntat sig.
– Diagnoser kan vara av betydelse för att göra barnens skolgång bättre. Men en diagnos är inte är en garanti för att barnet ska få det stöd som behövs. Det handlar också om vilka resurser föräldrarna har, att de kan prata för sig, kan ta sig tid att läsa på och om de har ett socialt nätverk. Barn med föräldrar som har tid, resurser, rätt kontakter och förmåga att förklara barnens diagnos och behov har större chans att få rätt stöd. Det är dock långt ifrån alltid som sådana resurser räcker hela vägen fram.
Emma Laurin anser att en konsekvens är att redan existerande klassmönster och könsmönster förstärks ännu mer.
I sin studie såg hon att många föräldrar saknar stöd och vägledning.
– De blir lämnade ensamma att driva frågan. Om skolsituationen inte fungerar blir det många gånger upp till föräldrarna att byta skola. De måste ha kunskap och kunna stå på sig. Det är en kamp som pågår under lång tid och förutsättningarna för att klara av det är olika.
Vad skulle behöva förändras?
– Vi behöver att politiker fattar långsiktiga, ekonomiskt hållbara beslut som har sin bas i ett gediget underlag. I dag är det väldigt svårt för föräldrar att få en överblick och man ska inte behöva vara med om att förutsättningarna för stöd ändras mitt i skolgången, som det kan vara nu.
Vem är studien viktig för?
– Resultatet är viktigt för föräldrar, personal och ledare i skolans värld. Det är också viktigt för politiker som bestämmer över sådana frågor. Som förälder ska man inte själv behöva navigera i så svåra områden. Skolan ska vara för alla och fungera för alla.