I gymnasiet är man som elev inte längre underordnad skolplikten, utan att gå till skolan är ett frivilligt val. Till en viss gräns. Vill man ha sitt studiebidrag får man inte ha fyra eller fler timmas frånvaro per månad, några som fort går åt om man reser bort utan att först fått sin ledighetsansökan beviljad.
– Vi tycker att skolan är viktig, därför är vi restriktiva när det gäller att bevilja ledighet, säger Strömbackaskolans gymnasiechef Britta Dahlén.
På senare år har antalet ledighetsansökningar ökat, och nu får många elever svaret att deras ledighet inte kommer att bli beviljad, och om de ändå är frånvarande kommer det att räknas som skolk. Detta, säger Britta, är för att undervisningen blir lidande om så stor andel av eleverna är borta från lektionerna.
Hon hänvisar också till Skolverkets kriterier för en godkänd ledighetsansökan. Enligt Skolverket ska rektorn göra en bedömning av eleven i frågas situation, där hen tar hänsyn till vissa aspekter. Dessa kan vara hur lång frånvaro det handlar om, och hur viktig den är för eleven.
Rektorn ska även se till hur studiesituationen ser ut för den som ansöker samt vilka möjligheter som finns att kompensera för den undervisning denne missar. Bedömningen ska vara individuell för den som ansöker. För de elever som planerar att fira sin kommande student genom att resa utomlands ser prognosen dyster ut.
– Studentresor existerar inte i vår värld, menar Britta Dahlén och fortsätter:
– Rektorn ska enligt lagstiftningen bedöma syftet med resan, och en studentresa tycker jag aldrig kan uppfylla kriterierna för beviljad ledighet.
Vidare hoppas skolchefen att elever och föräldrar kollar upp chansen till ledighet innan de bokar en resa.
– Man tänker att man ska få beviljad ansökan för att gymnasieskolan inte har skolplikt. Då blir det inte roligt helt enkelt, och jag kan förstå föräldrarna och familjen.