"Vi möter mycket oro och åsikter från företagen", säger näringslivschefen Nicklas Winblad von Walter. (Arkivbild)
Strömbackas beslut att inte erbjuda industrirör på VVS och fastighetsprogrammet i år har upprört en hel bransch. Björn Westerberg, industrichef på Ivab, sågade beslutet och beskrev det som "korkat" när den gröna omställningen knackar på dörren.
Förutom pausning av utbildningar blir det fler elever i klassrummen i vissa ämnen på yrkesprogrammen. Det gör det svårare för många att klara sin yrkesexamen och det oroar hela näringslivet i Piteå.
– Vi möter mycket oro och åsikter från företagen. Det är därför jätteviktigt att träffas, belysa utmaningar och lyssna på varandras perspektiv i olika frågor. Vi behöver skapa en förståelse mellan företagens behov, skolans uppdrag och politikens roll, säger Nicklas Winblad von Walter, näringslivschef.
Många företag i Piteå har svårt att få tag på personal med rätt utbildning och nu riktar näringslivet en känga mot politikerna.
Samuel Hellström, vd Hellströms bygg, riktar en känga mot politikerna. "De politiska besluten måste hänga med hela vägen", säger han. (Arkivbild)
– Vill vi ha en skola i världsklass i Piteå och då måste de politiska besluten hänga med hela vägen. Sen förstår vi att det är en utmaning att få pengarna att räcka till och här är dialog mellan näringen, skolan och politiken viktig, säger Samuel Hellström, vd Hellströms bygg och representant för Industrirådet.
Trots extramedel i årets budget till samtliga nämnder för inflationsrelaterade kostnadsökningar tvingas tuffa prioriteringar göras inom skolan.
– Utmaningen är att yrkesprogrammen är dyrare än de högskoleförberedande programmen vilket gör det tuffare att bekosta våra fina yrkesutbildningar och behålla bredden när prioriteringar måste göras, säger Annika Niklasson, gymnasiechef.
Hon uppger samtidigt att Strömbackaskolan är öppen för att ta emot bidrag från företagare.
Gymnasiechefen Annika Niklasson vill att skolan får stöd av näringslivet. "Vi ser redan nu sådana exempel i länet", säger hon. (Arkivbild)
– Vi ser redan nu exempel i länet när näringslivet och enskilda företag går in och stöttar gymnasieskolan. Vi är öppna för initiativ och samtal kring hur det skulle kunna vara möjligt även i Piteå, så vi kan fortsätta erbjuda yrkesutbildningar av hög kvalitet som matcher både Piteås och regionens behov, säger Annika Niklasson.
När barn- och utbildningsnämnden fördelar medel mellan de olika verksamheterna utgår den från en resursfördelningsmodell som bygger på antal elever i respektive verksamhet. Den har gällt i tre år och kommer nu att ses över uppger kommunen i ett pressmeddelande.