Det är IVO (Inspektionen för vård och omsorg) som vänt sig till förvaltningsrätten med anledning av kommunen saktfärdighet i de två ärendena. En märklig omständighet är att Piteå kommun förelades att yttra sig över IVO:s ansökan, men i det ena fallet aldrig inkom med något yttrande till förvaltningsrätten.
Det handlar om att socialnämnden beviljade en person särskilt boende, men sedan dröjde det 13 månader från beslutet tills dess personen erbjöds ett boende. Alldeles för lång tid anser IVO och vände sig därför till förvaltningsrätten med begäran att kommunen ska betala en särskild avgift enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Förvaltningsrättens beslut är att kommunen ska betala 500 000 kronor i avgift.
Det andra fallet är likartat, men här handlar det om ett dröjesmål på tolv månader och avgiften fastställs till 400 000 kronor. I det fallet har kommunen yttrat sig och motsätter sig IVO:s ansökan om avgift, men förvaltningsrätten tar ingen hänsyn till detta.
Att avgifterna är så pass höga beror på att kommuner inte ska kunna tjäna på att vara senfärdiga med att verkställa fattade beslut. Eller som det heter, "Sanktionsavgifter har regelmässigt både ett repressivt och ett vinsteliminerande inslag".
Förvaltningsrätten avkunnade sin dom den 19 augusti och om Piteå kommun vill överklaga till kammarrätten har kommunen tre veckor på sig.
LÄS OCKSÅ: Kommunen hotas av vite