– Utifrån den beståndsanalys som gjordes efter 2017 så var mitt råd att 170 ton skulle tas upp 2018, men jag vet att fångsterna blev betydligt större än så, säger Mikaela Bergenius, forskare på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Inför den kommande höstens fiske har SLU ännu ingen data att beräkna efter, men Mikaela Bergenius hoppas att yrkesfiskarna begränsar uttaget. Löjfisket är inte kvoterat, men däremot kan Hav (Havs- och vattenmyndigheten) begränsa antalet licenser. För närvarande har 35 trålfiskare licens.
– Min förhoppning är att yrkesfiskarna själva ska dra ner på fångstkvoterna för att säkra beståndet.
Är siklöjan hotad?
– Nej, inte som art, men om fisketrycket blir för hårt kan beståndet krascha, säger Mikaela Bergenius.
För bara några år sedan tog trålfiskarna upp runt 1 500 ton (1 600 ton toppåret 2015), men de senaste två åren har fångsterna landat på cirka 1 000 ton. Samtidigt är det bara trålfiskarna som lämnar in fångstrapporter. För fritidsfiske och fiske med andra redskap finns det inga uppgifter om.
Martin Rydgren, handläggare på Havs- och vattenmyndigheten, konstaterar att det togs upp betydligt mer siklöja än väntat i höstas.
– Tanken att kvotera fångsterna har diskuterats. Nu tog yrkesfiskarna själva initiativ till att dra ner antalet dagar och timmar som de fiskade, men sett till fångsten så gav det ingen effekt.
Samtidigt är siklöjan känslig för väder, vattentemperatur och andra miljöfaktorer. Det är också en relativt kortlivad art.
– Om föryngringen blir för dålig så måste man göra något. Vi får se hur det blir till hösten, säger Martin Rydgren.
Till detta kan läggas det växande sälbeståndet. En uppskattning av forskaren Anja Carlsson på Naturhistoriska riksmuseet är att det finns drygt 20 000 vikare och under 1 000 gråsälar i Bottenviken. Särskilt vikaren äter mycket siklöja. I en forskningsrapport av ICES (International council for the exploration of the sea) 2017 så beräknades att sälarna åt cirka 5 660 ton siklöja, 3 300 ton spigg samt ytterligare ett par tusen ton ospecificerad fisk.
Yrkesfisket har länge bekymrat sig över det växande sälbeståndet och ansett att det måste tas krafttag. Naturvårdsverket och flera andra myndigheter håller med. Mikaela Bergenius, SLU, uttryckte i oktober 2018 att förvaltarna av ekosystemet Bottenviken måste bestämma sig. Till P4 Norrbotten sa hon ”Vill man ha ett fiske måste sälpopulationen förvaltas på ett annat sätt än det görs idag”.