<RecFaktaIngång>Film:</RecFaktaIngång> Storm<RecFaktaIngång>Sverigepremiär:</RecFaktaIngång> Bio 3:an 20 januari 2006.<RecFaktaIngång>Med:</RecFaktaIngång> Eric Ericson, Eva Röse, Jonas Karlsson med flera.<RecFaktaIngång>Regi:</RecFaktaIngång> Måns Mårlind och Björn Stein.<RecFaktaIngång>Speltid:</RecFaktaIngång> 1 tim 55 min<RecFaktaIngång>Censur:</RecFaktaIngång> 15 år<RecFaktaIngång>Betyg:</RecFaktaIngång> <RecBetyg>PPP</RecBetyg><BR><RecVinjett><RecPilBlåFakta>E</RecPilBlåFakta> Bio<br /><br /></RecVinjett>En kvinna springer i en svart korridor. Vem är hon? Några riktigt läskiga typer vill döda henne. Varför? Vilka är de? Högt tempo, suggestiva klipp, exploderande våld, tydliga, dystopiska science fiction-markörer. Och så: snabbt miljöbyte, klipp till den riktiga samtiden. En grym storm närmar sig det svenska fastlandet. Från Gotland rapporteras redan flera döda.<br /><br /><br /><br />Så får gärna fler svenska filmer börja. "Storm" är en spark i ansiktet på den publik som just nu annars dränks i blöta relationskomedikyssar. <br /><br />Redan efter fem minuter känns att något speciellt är på väg att hända. Inget under att filmen dragit till sig stort internationellt intresse bara på trailern.<br /><br />Visuellt är alltså "Storm" rena orkanen. Innehållsmässigt faller den snabbt sönder i två delar: den abstrakta, hårt stiliserade science fiction-intrigen varvas med en mer typiskt svensk barndomsskildring. Som om "Matrix" utspelats i fucking Åmål (lägg till ett "Mr. Anderson" i slutet av alla Jonas Karlssons meningar så blir det riktigt skoj). Och precis som alla "Matrix"-kopior bleknar den jämfört med originalet.<br /><br />I stället är det den andra delen, där huvudpersonen DD (Eric Ericson) konfronteras med sin egen småstadsödsliga, tonårstafatta, skuldbelagda uppväxt, som ger "Storm" dess styrka. Det är bitvis riktigt jävla obehagligt, på många sätt, och hemskast är insikten att den egna barndomen ofta är mer skrämmande än alla monster och specialeffekter i världen.<br /><br /><br /><br />Som helhet når inte "Storm" ända fram. Det är många bra ideer, snygga bilder, coola detaljer - men tavlan syns ibland inte eftersom ramen tar så stor plats. <br /><br />Men den sticker i alla fall tydligt ut på den svenska filmvägg där alla andra tavlor är lika grå.<br /><br /><br /><br />Bland skådespelarna är Jonas Karlsson bäst, som vanligt, som alltid. Han är en av mycket få svenskar i branschen som kan lägga till en extra ingrediens när han bakar sin rollfigur - en grimas, ett tic, en detalj i kroppshållningen - så att det verkligen också ger en extra smakupplevelse.<br /><br />
