Stora skillnader me llan kommunerna

NY RAPPORT. Skillnaderna är stora mellan kommunerna i Norrbotten när det gäller hur mycket pengar de lägger ned på exempelvis äldreomsorg och utbildning. Det visar en färsk rapport från Statistiska Centralbyrån, Skolverket och Socialstyrelsen.

Piteå2006-07-28 00:00
- Vi har inte gjort någon tio i topp lista på vilka kommuner som är bäst. Vi drar inga generella slutsatser hur det står till i kommunerna utan materialet får visa vilka skillnader som finns, säger Hans Ekholm, statistiker vid Statistiska Centralbyrån, SCB.

Att skillnaderna är stora är tämligen klart. Norsjö kommun har högsta siffran i landet när det gäller att lägga skattepengar på förskoleverksamheten.

Kommunen satsade 85 000 kronor på varje barn förra året.

Det kan jämföras med Trollhättan som satsade 14 000 kronor per barn och år. Liknande ser det ut inom handikappomsorgen där Stockholms kommun lade 13 000 kronor förra året per person som fick stöd, medan norrlandskommunerna Åsele och Pajala låg i topp förra året med över 25 000 kronor per person.

Över snittet

Piteå placerar sig över riksgenomsnittet när det gäller kostnaderna för äldre och handikappomsorgen. 2005 satsade kommunen 14026 kronor per invånare på äldre och handikappomsorgen, siffran för riksgenomsnittet låg på 13 377 kronor.

Kommunalrådet Peter Roslund säger att "vi brukar ligga över genomsnittet när det gäller satsningar inte bara inom äldreomsorgen, utan också inom skolan och barnomsorgen".

Motsvarande siffra för Älvsbyn var 19466 kronor, Arvidsjaur satsade mest i länet med 24 599 kronor per invånare medan Arjeplogs kostnad för äldre- och handikappomsorgen låg på 19 490 kronor per invånare.

Den politiska verksamheten kostar jämförelsevis lite i Piteå kommun jämfört med andra kommuner. 2005 kostade arvoden och annat 433 kronor per invånare medan Arjeplog lade 1857 kronor per invånare på den politiska verksamheten. Motsvarande siffror för Älvsbyn var 572 kronor, för Arvidsjaur 1044 kronor.

Siffrorna varierar

Peter Roslund kommenterar att skälet till att Arjeplog ligger högt får tillskrivas att kostnaderna slås ju ut över ett mindre antal invånare. När det gäller Piteås siffror säger Roslund:

- Vi har en förhållandevis billig politisk verksamhet. Vi har sagt när vi gjort besparingar att då ska även den politiska verksamheten spara, trots det har vi råd med två kommunalråd".

Sifforna varierar också när det gäller investeringar i exempelvis gator och vägar. Här toppar Jokkmokk listan med 7 866 kronor per invånare, för Piteå är siffran 4076 kronor medan exempelvis Arjeplogs satsningar i infrastruktur kostade 5 874 kronor per invånare förra året.

Inte i topp

Musik och kulturstaden Piteå ligger inte heller i topp när det gäller satsningar på kultur. Förra året gick 975 kronor per invånare till kulturen, Arjeplog satsade 1 650 kronor, Arvidsjaur 1760 kronor och Älvsbyn 900 kronor per invånare.

- Jag är lite förvånad över att vi ligger lägre. Jag tycker att vi satsar mycket på kultur, men det är mycket av våra kultursatsningar på exempelvis musikhögskolan, dans och konst som ligger på andra konton, förklarar kommunalrådet.

Tunga poster

Älvsbyn ligger i topp när det gäller satsningar på förskoleverksamheten, förra året kostade den 5 759 kronor per invånare, för Piteå var siffran 5 286 kronor, för Arvidsjaur 4 970 kronor och för Arjeplog 3 476 kronor. Luleå satsar mest, 6 276 kronor per invånare.

Utbildning är tunga poster i de kommunala ekonomierna. Här satsade Arvidsjaur 18 002 kronor förra året på utbildning medan Arjeplog hamnade på 16 365 kronor, Älvsbyn på 15 655 kronor per invånare och Piteå 14 176 kronor per invånare.

Här beror skillnaderna mycket enligt Peter Roslund på hur det ser ut i glesbygdskommunerna.

- De har ofta byar som ligger spridda och där stiger kostnaderna för verksamheten, säger Peter Roslund.



Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om