De stora groparna som var oundvikliga att köra i vid busstationen mot rondellen, har precis lagats.
Stora partier med djupa hål i gatorna syns på flera ställen i centrala Piteå. Det är en vanlig syn på våren, men i år är det fler vägskador än det brukar vara, enligt Micael Kemi, som menar att vatten och temperaturförändringar är vägarnas värsta fiende.
– Speciellt i de centrala delarna av stan har det uppstått många potthål. På vintern utvecklas de när vatten ligger på vägen och temperaturen sjunker ner mot noll. Trafiken skapar också en utmattning som utökar håligheterna. Just nu jobbar vi med alla våra resurser med att laga provisoriskt med kall asfalt, säger han.
Kall asfalt har lagts i en större vägskada med flera potthål i korsningen mellan Stora Coop och Ica Kvantum.
I slutet av maj, början på juni, kommer kommunen att laga potthål och vägskador beständigt med varm asfalt som håller mycket bättre.
"Det är bra att medborgarna hör av sig med felanmälan där det bildats potthål", säger gatuchef Micael Kemi. (Arkivbild)
– Då tar vi in en beläggningslagare, en bil som far runt och lagar potthål inom hela kommunen. När det torkat upp utmattas inte lagning på samma sätt som när det är temperaturväxlingar. Vi kommer att göra ett större omtag kring centrala stan, där vi ser att vägskadorna ökat. Det är bra att medborgarna hör av sig med felanmälan där det är potthål. Vi har en hög prioritet på det här, säger Micael Kemi.
Vad kostar de ökade lagningarna?
– Det vi lagar nu tar vi inom driftverksamheten, men de beständiga åtgärderna som blir till våren ger en ökad kostnad på ungefär 100 000 kronor.
Maria Niska Holmgren, Öjebyn, har uppmärksammat flera potthål i centrum. "Efter Sundsgatan har jag sett att det finns hål", säger hon.
Jenny Thunberg, Bergsviken, har inte märkt några nämnvärt dåliga vägar än. "Men när jag bodde i Blåsmark var vägen mellan byn och Svensbyn hemsk".
Västergatan–Storgatan från Timmerleden till Max-rondellen ska få ny beläggning 2025 i samband med en klimatanpassningsåtgärd, så den ska lagas provisoriskt i år.
– Den är i ganska dåligt skick och har mycket kurvor och när man vrider däcket slits bindemedlet bort och stenar lossnar.
Elisabeth Andersson, Luleå, tycker det är svårt att undvika de stora groparna.
Fredrik Olofsson, sektionschef för vägunderhåll i Norrbotten har ingen exakt status på Trafikverkets vägar i södra Norrbotten, men vet att det har börjat synas en del skador på bland annat E4.
– Nu börjar en del skador uppstå som är kopplade till snösmältning och tjällossning, så är det varje år men det kan bli värre i år. Det var en väldigt blöt höst och sen blev det full vinter i november, på vissa håll redan i slutet av oktober. Kollegor som är ute på vägarna har sett mer skador på E4 än vanligt, en del tjälskador och sprickor där man inte sett det förut.
Trafikverkets driftentreprenörer gör regelbundna inspektionsrundor, minst varannan vecka, oftare än så på stora vägar som E4 och E10.
– Vi har kontraktskrav att akuta saker ska lagas omgående av entreprenörerna, säger Fredrik Olofsson.