Det varierar mellan olika länder och regioner i vilka åldrar stympningen utförs.
– På vissa platser görs det före 40 dagars ålder, i andra regioner stympas flickorna innan de fyllt fem år. Men oavsett hur gammal flickan är så handlar det om sexuellt våld mot barn, säger Bita Eshraghi.
I Sverige är det vanligt att flickor från Somalia, Eritrea och Etiopen utsatts. Traditionen finns i många afrikanska länder, och även i länder utanför den afrikanska kontinenten.
– Det finns en föreställning om att praktiken skulle
vara religiöst påbjuden, men det är snarare en kulturell sedvänja. För många
handlar det om ett sätt att skapa eller försäkra sig om kvinnlig renhet.
Kvinnlig könsstympning är ett uråldrigt sätt att kontrollera kvinnans sexualitet.
Bita Eshraghi beskriver en verklighet där kvinnan knappt är en myndig person och där giftermålet blir en överlevnadsfaktor.
– Det är en starkt rotad social norm, som är oerhörd svår att stå emot. Det handlar inte om att hitta sätt att skada sitt barn utan snarare att ge henne förutsättningar att kunna bli socialt accepterad i samhället. På så sätt tänker många givetvis att att det är något positivt.
Den kvinnliga omskärelsen har också på många sätt blivit ett ideal bland grupperna.
– Idealet är att kvinnans kön ska vara platt, hårlöst och opigmenterat. Ingenting ska sticka ut. Det ska se ut som ett barns underliv, säger Bita Eshraghi.
Enligt henne är detta ideal utbrett i hela världen, vilket är anledningen till att även många unga svenska kvinnor kommer till henne för att de anser sig ha för stora blygdläppar.
Det finns tre typer av kvinnlig könsstympning. Typ ett innebär att klitorisområdet avlägsnas. Vid typ två avlägsnas också de inre blygdläpparna.
– Typ tre kallas för faraonisk omskärelse och då sys de yttre blygdläpparna ihop efter att klitoristoppen och de inre blygdläpparna avlägsnats. Ett litet hål lämnas där mensblod och urin kan rinna ut, säger Bita Eshraghi.
Utöver dessa tre vanliga typer av kvinnlig könsstympning finns en uppsjö varianter i form av att klitoristoppen tatueras, piercas eller ”prickas” – vilket innebär att man sticker i den så att den börjar blöda.
– Det förekommer också att man för in frätande föremål i flickans slida, säger hon.
Stympningen utförs ofta av kvinnor.
– Männen vet inte ens hur det går till. De vet bara att det är ett krav. Den kvinnliga könsstympningen kommer från patriarkala strukturer. Att stympa kvinnans underliv är ett perfekt sätt att trycka ner kvinnan och kontrollera hennes kyskhet, säger Bita Eshraghi.
Hon arbetar på Amelkliniken vid Södersjukhuset där hon utför öppningsoperationer på kvinnor som utsatts för könsstympning.
– Det är svårt att med forskning bevisa vilka konsekvenser könsstympningen ger. Men urinvägsinfektioner, kraftig mensvärk, cystor i underlivet, att det är svårt eller helt omöjligt att ha samlag är vanligt bland mina patienter, säger hon.
Bita Eshraghi berättar att hon haft patienter som tvingats manipulera den minimala slidöppningen med ett finger för att få ut sitt mensblod. Stora besvär med att kissa är också väldigt vanligt.
– Det kan ta mellan fem och sju minuter för urinet att droppa ut ur den lilla öppningen, vilket innebär att flickor i skolan får stora problem. Resultatet blir ofta att de slutar dricka och äta och blir ofokuserade, säger hon.