Inom de fyra nordliga länen Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland har samtliga 19 älgförvaltningsområden inventerats under 2019.
Av dessa har drygt hälften av de inventerade områdena sänkta betesskador jämfört med föregående års mätningar, men trots det så når inget av dem acceptabla skadenivåer. Samhället har genom Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen antagit målen att de årliga betesskadorna på tall får vara 2-5 procent beroende på markens bördighet, för att kunna nå slutmålet om minst sju av tio tallar oskadade av klövvilt vid fem meters höjd.
– Tyvärr kan vi konstatera att vi inte nått målet eftersom drygt tio procent av de inventerade tallarna har drabbats av betesskador det senaste året. Vi har fortsatt för höga skador i samtliga län, säger Torgny Hardselius, ordförande för Norra Skogsägarna.
Han menar att alla parter behöver ta gemensamt samhällsansvar för att minska betesskadorna i och med det ökande behovet av skogsråvara både inom träindustrin och till omställningen mot ett fossilfritt samhälle.
Det finns mellanårsvariationer i älgbetesinventeringen beroende på bland annat vinterns längd och väderförhållanden under sommarhalvåret. Tar man hänsyn till detta och tittar på medelvärdet under flera år så ligger betesskadorna trots detta stabilt över samhällets mål.
– Vi ser en positiv utveckling i Jämtland och i delar av övriga tre län, säger Jonas Mårtensson, SCAs affärsområdeschef Skog. Det är mycket positivt och visar att jägare och skogsägare tillsammans med fokuserade insatser faktiskt kan bringa ned älgstammen till nivåer nära vad födotillgången långsiktigt kan bära. Vi har utmaningar kvar i alla regioner och vi är på inget sätt hemma än. Men nu ser vi att det går, säger Jonas Mårtensson, affärsområdeschef SCA skog.
– Markägarna i norra Sverige ståndortsanpassar och föryngrar med tall på ett i huvudsak bra sätt. Här ökar tallandelen i landskapet tack vare att föryngringarna innehåller mer tall än den äldre skogen. På länsnivå visar inventeringen att tallandelen är mellan 60 och 90 procent på de magra markerna, vilket innebär att den på vissa håll kan öka ytterligare, säger Anette Waara, chef för Marknadsområde nord på Sveaskog.