Bostaden, som ligger mitt i ett villakvarter, beskrivs som en "knarkarkvart" där det pågår misshandel och knivdåd – knark säljs varje dag och de som ska handla kommer med buss, på cykel, gående eller i epa-traktorer. Polis och ambulas besöker huset ständigt – och så Socialtjänstens personal.
– Jag mår så illa över detta. Att det är ett pågående missbruk där hela tiden, det må väl vara. Men att kommunen skjutsar dit dem som går på metadonprogrammet för att bo där. Då är det något som inte stämmer, hävdar en närboende.
Detta förnekas dock av Piteå kommun (se artikeln intill).
– Socialtjänstens personal hämtat människor från bostaden vid enstaka tillfällen, men inte skjutsat dit någon, säger Tomas Backeström, avdelningschef Stöd och omsorg.
Metadonprogrammet är ett äldre namn för en så kallad "Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende" eller "LABO-behandling" med läkemedel som Metadon, Suboxone och Buprenorfin.
Den som får behandlingen måste vara över 20 år gammal och ha ett svårt och allvarligt missbruk, behandlingen kan vara livslång.
Trots att unga människor i Piteå är under behandling, bor de alltså i en bostad med andra kända missbrukare och en känd knarklangare – det hävdar den närboende som har god insyn.
– Men personalen går aldrig in själva, säger den närboende som inte anser att kommunen har situationen under kontroll.
Hur länge har det här pågått?
– I åtta år och det har bara blivit värre och värre. Att så unga människor bor där, det känns för jävligt. Vi vill få ett slut på detta, säger den närboende som utsetts till talesperson för de totalt 42 personer som bor runtomkring bostaden.
Enligt uppgift ska fyra personer som periodvis vistats i bostaden dött – två unga män och två unga kvinnor.
Den närboende har själv pratat med personalen som "hämtar" och "lämnar", men inte fått någon förklaring av dem till varför situationen får fortgå. De boende själva säger att de bara är där och "hälsar på".
De boende runtomkring kräver nu att kommunen agerar:
– Man undrar hur detta kan få pågå? Är det för att kommunen ska komma lindrigt undan och ha någonstans att stoppa dessa människor, undrar den närboende har varit i kontakt med både socialnämndens ordförande Agnetha Eriksson (S), kommunalrådet Helena Stenberg (S), Tomas Backeström, avdelningschef, Stöd och omsorg och Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Dock hittills utan resultat.
– Vi förstår inte hur det här kan få fortgå. Vi som bor på området, bland annat barnfamiljer, ska inte heller behöva utsättas för detta. Det skapar en oerhört stor oro.