Stor ohälsa bland länets ungdomar

Ungdomars hälsa försämras drastiskt när de når gymnasieåldern. Fetma, rökning, snusning och tablettberoende ökar och situationen är allvarligast i Norrbotten. Bovar i dramat är ungas läskdrickande och ökad acceptans till tobak.

Leif Wikman, Maj-Britt Lindström, Britt Westerlund, Kåre Strömbäck och ordförande Agneta Granström presenterade rapporten "Skolbarns hälsa och levnadvanor" på Landstingshuset i går.

Leif Wikman, Maj-Britt Lindström, Britt Westerlund, Kåre Strömbäck och ordförande Agneta Granström presenterade rapporten "Skolbarns hälsa och levnadvanor" på Landstingshuset i går.

Foto: Jens Ökvist

PITEÅ2009-01-16 06:00
Länets ungdomar mår - sådär. Det visar en undersökning som kopplats till skolsköterskornas hälsosamtal.
Elever i årskurs fyra, sju samt ettan på gymnasiet har deltagit i en enkät gällande hälso- och livsstilsfrågor. Landstinget har samanställt svaren och resultatet presenterades av Norrbottens folkhälsopolitiska råd i går.
För första gången kan statistiken jämföras med andra län som gjort samma undersökning.
- De flesta unga mår bra, men sammantaget har elever i Norrbotten sämre psykisk hälsa än ungdomar i Jämtland och Västernorrland. När det gäller bruket av värktabletter ligger länets tjejer i topp och en tredjedel av killarna på våra gymnasieskolor lider av övervikt eller fetma, berättar Agneta Granström, ordförande i folkhälsopolitiska rådet.
Ger reklamen skulden
På gymnasiets första år använder var tionde flicka smärtstillande tabletter minst några gånger i veckan. Kåre Strömbäck, politiker i Haparanda och rådsmedlem, ger reklamen en del av skulden.
- Det präntas in att man ska ta tabletter vid träningsvärk och liknande. Det är helt galet, menar han.
Bruket av tobak är avsevärt högre i Norrbotten än i de andra länen. 13 procent av tjejerna på gymnasiet röker och 25 procent av killarna snusar.
"Rökning okej"
- Det finns en acceptans hos flickorna att rökning är okej. Många pojkar snusar inte när det börjar sjuan, men sedan rusar antalet upp under högstadiet och gymnasiet. Vi har ett stort arbete att göra, det här är inte bra, säger Agneta Granström.
Läskkonsumtionen, som till viss del ligger bakom de många överviktiga killarna, stiger från årskurs sju till gymnasiet. 38 procent dricker läsk minst tre gånger i veckan under första året och det är betydligt fler än i grannlänen.
FAKTA Folkhälsa
Länets kommuner och Norrbottens läns landsting har ställt sig bakom en gemensam strategi för det folkhälsopolitiska arbetet i Norrbotten.
Många folkhälsoområden kan påverkas av kommunernas och landstingens vardagliga arbete, enskilt eller i samverkan med andra. Norrbottens folkhälsopolitiska råd har som uppgift att stödja och sätta fokus på folkhälsofrågorna.
Ett viktigt område för rådet är barn och ungdomar. Genom en undersökning kopplad till skolsköterskornas hälsosamtal i skolorna kan man i dag följa och påverka hur länets barn och ungdomar mår och har det.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om