- Ibland är vi bara 3-4 stycken men för det mesta är vi mellan sju och elva mattar och minst lika många tikar, berättar Gun-Britt Nordsvahn.
För faktiskt har det blivit så att alla i den glada gruppen är "tikar och tanter", som någon uttrycker det. Fast ibland, som till exempel just den här dagen, finns faktiskt en katt bland hermelinerna, eller snarare en hane bland tikarna och en gubbe bland tanterna.
Lars-Åke Bladh är med på dagens promenad och åttaåriga Ville, som är en korsning mellan schäfer och vorsteh, verkar trivas i sitt harem.
- Jag har varit med några gånger tidigare också och har börjat lära mig alla namnen, i alla fall på hundarna ...
Bjöds på klavsylta
För en vecka sedan var det födelsedagskalas intill de stora öppna ytorna på Norrstrandsområdet. Ettåriga shitzun Bea bjöd hundkompisarna på kalvsylta medan matte Gun-Britt Nordsvahn bjöd sina promenadvänner på glögg.- Jag är så glad att jag träffat det här hundgänget, tidigare var jag en fjantig hundägare som lyfte upp hunden så fort andra hundar kom i närheten men med Bea har jag aldrig gjort det. Det här är en trygg grupp och Bea har blivit en tuff och framåt liten dam, berättar Gun-Britt Nordsvahn.
Tillgången till de stora ytorna på Norrstrand är guld värd tycker hundägarna. Det är naturnära men ändå centralt, man behöver inte packa bilen och åka till skogs för att kunna ha hunden lös.
- Det känns bra att kunna låta hundarna springa omkring och leka med varandra och inte alltid behöva vara i koppel. Det är bra social träning för hundarna och en trevlig stund för oss människor också, konstaterar Birgitta Järlefors, matte till pudeltiken Sofie.
En del irriterade
Lösspringande hundar möter ofta kritik och även den här gruppen har stött på viss irritation från förbipasserande när de inte hunnit ta fast sina hundar i tid.- Särskilt cyklister är svåra att hinna upptäcka.
Men samtidigt är man överens om att någonstans måste ju hundar ges möjlighet att få springa fritt, även hundar vars ägare inte har tillgång till bil.
Britt W Sundkvist är nyligen inflyttad från Stockholm där särskilda rastgårdar är vanligt.
- Där finns stora, rejäla inhägnade områden där hundarna kan vara lösa och det är väldigt välordnat med hundlatriner och redskap för att hålla rent.
Gruppen har promenerat tilsammans i snart två år, nya deltagare har tillkommit och fler är välkomna. Alla är överens om hur betydelsefulla de gemensamma morgonpromenaderna blivit, både för hundar och hundägare.
- Det ska vara väldigt dåligt väder om vi inte går på promenaden, säger Birgitta Järlefors.