Under 2017 hjälpte rekordmånga (188 avlidna personer) andra svårt sjuka genom att donera sina organ. Förvisso positivt, men det räcker inte för att fylla det behov som finns. Den 1 januari 2018 stod drygt 800 personer på en väntelista för en organtransplantation.
Många får vänta förgäves. Under 2017 dog 40 personer i väntan på en transplantation.
– Fler anmäler sig som organdonatorer, men det finns en brist. Jag tror att det är viktigt att sprida kunskapen och få ut information på sjukhusen. Detta för att inte missa möjliga donationer, säger Ambjörn Essebro, donationsansvarig sjuksköterska på Piteå sjukhus.
Alla passar inte för att bli donatorer, men hög ålder eller sjukdom behöver inte vara något hinder.
– Nej, exempelvis kan en person med hepatit donera till någon som också har sjukdomen, säger Ambjörn Essebro.
Den som vill donera organ eller vävnad bör anmäla det till donationsregistret, fylla i ett donationskort eller informera sina närstående.
De organ som främst transplanteras är njure, lever, hjärta och lunga. Det går även att transplantera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och benvävnad.
Det är förstås vanligast med organdonationer efter döden, men det är medicinskt fullt möjligt för levande att transplantera vissa organ, främst njurar, och vissa vävnader utan några större risker. Man klarar sig bra med en njure. I vissa fall kan man donera en del av sin lever till en familjemedlem.