Stiliga jazztjejer i symbios med publiken

Systrarna Karin Hammar och Mimmi Pettersson Hammar och deras Sliding Hammers har nog aldrig varit bättre. Det här är tredje gången jag upplever dem från en scen och den här gången faller alla bitar på plats. Jag är imponerad av onsdagens konsert på Piteås jazzklubb. Synd bara att den stora breda publiken (som lockades till Rigmor Gustafssons konsert härom året) inte dök upp.

Karin Hammar är en mer offensiv livemusiker som verkligen vågar och tar för sig. Syster Mimmi är mer anonym på den biten, men å andra sidan imponerar hon gång på gång som sångerska. Oj vad bra det låter i "Softly as in a morning sunrise". För att inte tala om den alldeles utomordentliga versionen av "Good life", som nog är kvällens bästa stund.

Det här är nog den bästa laguppställningen hittills. Ingenstans hörs att basisten Anders "Lövis" Löfgren är ny för kvällen. Explosive trummisen Jon Persson är en attraktion i sig och bakom pianot återfinns Mathias Algotsson som står bakom flera av de fina låtarna.

Inte nog med den musikaliska behållningen. Den stiliga frontduon är duktig på att bjuda in. Mellansnacket händer i stunden och istället för att bara presentera låtarna rakt av blir det en del spontana kuligheter. "Karin, nu pratar jag. Du kan aldrig vinna över en mikrofon", utbrister Mimmi Pettersson Hammar när systern försöker prata i mun på henne. Anekdoten om hur Roxy Storbands alt-noter tappades bort vid en konsert och såldes på Loppis i samma lokal dagen därpå är precis hur underbar som helst.

Det här är ett kul gäng med väl synlig spelglädje. Med sin lättillgängliga trivselmusik - modern mainstreamjazz kallar de den - vinner de publikens hjärtan för varje låt.

Andra set växer från "bara" en anspråkslös och trevlig jazzkväll till en inlevelsefull konsertupplevelse i total symbios med publiken. De sista 20 minuterna är ren magi. Go girls!

Stiliga jazztjejer i symbios med publiken

Konsert: Sliding HammersPlats: Jazz i Piteå, ValdinoLängd: 47+57 minuterPublik: 60-65 personer.E KONSERT