Statsvetaren Charlotta Söderberg tycker att det är en jätteviktig fråga hur unga väljare får sin valinformation. (Arkivbild)
Förstagångsväljarna beräknas öka med drygt 40 000 jämfört med valet 2018 och bli ungefär 430 000 personer i Sverige. Som grupp ökar de då från 5,3 till 5,7 procent av väljarkåren, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.
Charlotta Söderberg tycker inte att förstagångsväljare skiljer sig särskilt mycket från medborgare som röstat många gånger men att det statistiskt finns frågor som ofta engagerar många unga väljare. Dit hör miljön, möjligheten att hitta en bostad och att ha ett arbete att gå till.
På onsdagen öppnades möjligheten att förtidsrösta, ett röstsätt som ökat de senaste åren. Det vanligaste är dock att man lägger sin röst på valdagen den 11 september.
På vilket sätt röstar förstagångsväljare?
– Det vågar jag inte svara på men om man går kvar på gymnasiet det år man får rösta så visar statistiken att det är fler som verkligen röstar än om man gått ut gymnasiet när man får rösta första gången. Det handlar om det sociala sammanhanget som finns på gymnasiet i samband med ett val.
Antalet förstagångsväljare till höstens val ökar med drygt 40 000 personer från valet 2018. (Arkivbild)
I vilka val röstar förstagångsväljaren?
– Jag skulle säga att om man väl kommer sig iväg till vallokalen så lägger de flesta röster i alla tre urnor, alltså riksdagsvalet, regionvalet och kommunvalet.
Då det kommer till att rösta digitalt, höjs alltfler röster för den möjligheten, enligt Charlotta Söderberg.
– Man kan anta att många yngre skulle rösta digitalt om den möjligheten fanns och att det också skulle göra att valdeltagandet ökade.
Hur unga väljare får sin information tycker statsvetaren är en jätteviktig fråga.
Enligt statsvetaren Charlotta Söderberg brukar miljö, arbete och bostäder, vara viktiga frågor för förstagångsväljare. (Arkivbild)
– Mycket få unga prenumererar i dag på en papperstidning och det är inte heller särskilt många som läser en tidning på nätet. Informationen som många får kommer via sociala medier och där är ofta informationen ganska ensidig. Det man klickar på får man mer av. Det kan bli ett demokratiskt problem.
Piteås lokalpolitiker fick uppmaningen att synas mer på Instagram och Tik tok. Vad tänker du om det?
– Politikerna på riksnivå är heltidspolitiker och har hela staber med människor som hjälper till i spridandet av information. De politiker som jobbar på kommun- och regionnivå är ofta fritidspolitiker och har varken de resurserna eller den tiden som krävs för att kunna figurera frekvent i sociala medier.