Enligt skolverkets statistik har Piteå kommun i snitt 17 barn per barngrupp, för barn i åldrarna ett till tre år är snittet 14 barn (läs mer i faktarutan).
– Men vi ställer oss frågande till den statistiken, hur de har fått tag i den? säger Elisabeth Fjällström, för- och grundskolechef södra området, som menar att siffran är svår att uppskatta eftersom barngrupperna ser så olika ut i kommunen.
Hon uppskattar dock att ett snitt för en barngrupp för barn mellan 1-3 år bör ligga på 14–17 barn, för barn mellan 1–5 år på mellan 18-22 barn per grupp och för barn mellan 3–5 år på 18–24 barn per grupp.
Något som dock inte alls lever upp till de nya riktmärkena från Skolverket som säger att för barn mellan 1–3 år bör barngruppen ligga på mellan 6–12 barn, för äldre barn mellan 4–5 år bör barngruppen inte vara större än mellan 9–15 barn.
– Vi når inte upp till det, men skolverket tittar bara på barngruppernas storlek, inte på personaltätheten, säger Elisabeth Fjällström som anser att Piteå här ligger bra till i jämförelse med de andra kommunerna i Norrbotten.
Under ett sammanträde nyligen beslutade barn- och utbildningsnämnden att ansöka om statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan. De kommuner som beviljas bidraget får 30 000 kronor per plats som barngrupperna minskas med, barn födda 2013 eller senare ska prioriteras.
Statsbidraget ska gå till att kostnader för att förskolorna antagligen minskar barngruppernas storlek eller undvika planering av barngrupper.
– Där vi ser att vi kan starta en ny avdelning så gör vi det, säger Ruth Rahkola (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Hon menar att det samtidigt inte är helt enkelt då bidraget inte täcker kostnader för extra personal, sedan är det pengar som bara kan användas under ett år.
Statsbidraget för 2016/2017 är totalt 830 miljoner kronor och under sommaren får kommunerna besked om de får statsbidraget eller inte. En första omgång bidrag betalas sedan ut i augusti i år.
Under förra sökomgången var dock Piteå och Kalix de enda kommunerna i länet som inte sökte stödet.
Elisabeth Fjällström säger att det då inte fanns utrymme att starta fler avdelningar, något det gör i dag.
– Då fanns det för många osäkra faktorer, som vad gör vi med personal och lokaler, säger hon och konstaterar att kommunen måste jobba långsiktligt med frågan, utifrån de nya riktmärkena – inte bara söka bidrag.
Skolverkets nya riktmärken grundar sig på tillgängliga studier och forskning. Bland annat leder stora barngrupper leder till att barnen tvingas ha relationer till för många andra barn och vuxna vilket påverkar tryggheten.
0911–645 25