Just nu ligger ett förslag ute på regeringens hemsida med förslag att ändra ersättningarna för ensamkommande flyktingbarn. Det går ut på att när ett barn anvisas till en kommun betalar staten ut 1900 kronor när barnet är placerat. Den summan vill regeringen minska till en schablonersättning på 1350 kronor.
En del ensamkommande 18-21 åringar har behov av stöd och vård där det kan finnas behov av stödboende. Idag får kommunen 1000 kronor per barn och dygn. Det föreslås sänkas till 750 kronor.
– Det är svårt att säga vad konsekvenserna blir om det slår igenom, säger Anna-Maria Nilsson, flyktingsamordnare i Piteå kommun.
Idag finns 120 ensamkommande flyktingbarn i Piteå, som dessutom förbundit sig att de emot upp till 170 asylsökande personer under 2017.
Enbart en kommun i Norrbotten, Pajala, har fått förslaget på remiss. Den ska yttra sig senast 24 augusti. Det betyder inte att de andra 14 kommunerna i länet är exkluderade från att tycka till.
– Vi skriver just nu på ett remissvar, och vi har kontaktat de andra kommunerna för att få in synpunkter, men utan att sätta en deadline. Vi har utgått ifrån att vi får in synpunkterna i god tid innan vi skickar det slutgiltiga remissvaret till regeringskansliet, säger Janus Brandin, avdelningschef för flyktingsamordningen i Pajala.
Han välkomnar att det ska bli mindre administrativt krångligt att söka pengar, men är kritisk till förslaget att sänka ersättningarna.
Han uppger att även SKL (Sveriges kommuner och landsting) kommer att yttra sig kring förslaget, där det enligt uppgift finns en tydlig kritik från kommunerna om att sänka ersättningen för de barn kommunerna enligt lag är tvingade att ta emot.
Kommunalrådet Peter Roslund är tydlig kring hur politiken i Piteå tänker.
– Det finns inga kommunala pengar till den här verksamheten annat än de vi använder för att underlätta integration. Det statliga pengarna är vad vi har att röra sig med, säger Roslund, som inte vill skjuta till skattemedel för att täcka det eventuella underskott som uppstår om staten får igenom schablonersättningen.
– Blir det så får vi titta på andra saker. Det kan handla om att minska antalet personal per barn, eller söka enklare boenden, säger Roslund.
Han säger att frågan kan eventuellt dyka upp i kommunstyrelsen för att sedan landa i kommunfullmäktige, men det finns inga sådan planer idagsläget.